MUSICA VITAE OCH MATS ZETTERQVIST

Han både spelar och leder stråkkvartetter och symfoniorkestrar, har varit konsertmästare för och är fast medlem av Chamber Orchestra of Europe. Musica Vitae har han arbetat ihop med flera gånger tidigare och med lördagens konsert, Musik för mer än stunden, gavs tid för allvar och koncentration. Kvällens program innehöll stycken som krävde mycket och gav tillbaka i form av en tät, väl sammanhållen konsert utan alltför stora känsloutbrott.

Zetterqvists milda och säkra koncentration transformerades både till publik och orkester. Inledande Eine Kleine Nachtmusik av Mozart är en välkänd serenad men blev under Zetterqvist och orkesterns instudering någonting mer än?...ja, helt enkelt något litet ut­över den lilla natt­musiken.

Ska jag våga mig på en tolkning av programmets essens i sin helhet så blir det med orden: ingen­ting är säkert, allt kan uttryckas men inte alltid tas emot i den ordning eller på det sätt som känslorna och intentionen en gång krävde! För första gången uppförde orkestern under Zetterqvists ledning den ryske tonsättaren Sjostakovitj Stråkkvartett nr 11 i f-moll. Den introducerades som en krypterad samhällskritik, och en ”nödventil” för känslor som inte kunde uttryckas under det dåvarande samhällsstyre när stycket skrevs, nämligen under Stalins tid.

Innan vi fick åtnjuta det, och jag menar verkligen åtnjuta med alla känslo­stämningar av undertryckt sorg och kanske vredens förtvivlan, återuppförde orkestern ett beställningsverk från 2012, av Maria Lithell Flyg. Emotionally driven.

Här, och längre fram i programmet framhölls Musica Vitaes skicklighet, inte minst genom Richard Müllers cellospel, men även nytillskottet Daniel Tengberg (född 1990), och violasten Daniel Eklund. Att sedan avrunda med ett ovanligt stycke av Jean Sibelius, även det i moll (Stråkkvartett d-moll op 56 Voces Intimae) förstärkte känslan av ett tema och en röd tråd: Ur det oväntade och svåra kan födas fantastiska uttryck, som speglar både en historisk koppling och knyter samman detta personligt och intimt, något som bara konsten förmår, på olika sätt. I går, i en överfylld lokal, ”nätverkade” helt olika kompositioner och tonsättare, tidlöst i ett världsläge av osäkerhet och oro.

Bravo!

Tina Persson