Annons
Nyheter

Reaktorhaveriet ger pjäs obehaglig aktualitet

Reaktorhaveriet i Fukushima har givit renässans åt solmärket och åt Tage Danielssons sannolikhetsmonolog. Samtidigt har Folkteatern i Gävle fått en obehaglig aktualitet till sin pjäs om livet 25 år efter Tjernobyl.
Nyheter • Publicerad 24 mars 2011
Den dramatiska händelseutvecklingen i Japan har givit ny kraft åt Folkkampanjen mot kärnkraft. Bilden är från en demonstration på Sergels torg den 16 mars. Foto: Leif R Jansson/ScanpixFoto: 
Tage Danielsson läser en dikt vid en demonstration mot kärnkraft i Östhammar 1978. Foto: Bo Lindell/ScanpixFoto: 

Gävlebor och nordupplänningar är snabbt tillbaka i de känslor de hade tiden efter den 25 april 1986, konstaterar Michael Cocke, regissör och konstnärlig ledare på Folkteatern.

- Vissa åkte till Stockholm för att köpa mjölk till barnen. De var ute och räfsade när det här stora molnet kom, eller de kanske fick barn och undrade hur det skulle gå.

Annons

"Historiska händelser har en tendens att krypa sig på oss bakifrån", skrev Folkteaterns förre dramaturg, Joakim Stenshäll 2006. Den existentiella ångest Tjernobylavfallet skapade i Gävletrakten ändrade teaterns inriktning och resulterade bland annat i Peter Oskarsons mastodontuppsättning Den stora vreden 1988. Teaters medarbetare sökte nya pjäser och uttryck.

När Folkteatern i vår uppmärksammar 25-årsdagen av katastrofen i Ukraina är det dock utan att nämna varken kärnkraft eller Tjernobyl på scenen. Vi skulle ju handla utspelas i ett köpcentrum med bollhav. Titeln syftar både på shopping och utebliven handlingskraft. Ett demonstrationståg har gått fram och tillbaka i årtionden och glömt vad protesten gäller.

Sex författare, däribland Aase Berg, Anna-Clara Tidholm och Anna Jörgensdotter, har skrivit fristående scener om ett grupp människor som av någon anledning, kanske en katastrof, valt att bosätta sig i ett shoppingcenter.

- Det här är ju ingen kommentar till det som händer i Japan, men nu måste vi förhålla oss till det. Det här har blivit dagsaktuellt på ett väldigt obehagligt sätt, säger Michael Cocke.

Vilken är människans roll på jorden? Hur mycket energi har vi råd med när polarisarna smälter och orkanerna ryter?

Kärnkraft eller klimathot är olika sidor av samma existentiella mynt, frågor mycket större än den dagspolitiska agendan.

- Miljörörelsen måste lära sig älska städer, vetenskap, kärnkraft och genmodifierade grödor, sade den brittiske författaren Ian McEwan när han besökte Sverige i höstas efter sin senaste roman Hetta.

Tidigare hade han yttrat sig i miljöfrågor som kärnkraftsmotståndare, men under researcharbetet till romanen ändrade han åsikt och kom i stället att se kärnkraften som kylbalsam för ett överhettat jordklot.

Nu har klimathettan plötsligt hamnat i bakgrunden. I stället har Fukushimas rykande reaktorer och radioaktiva spenatplantor givit nytt liv åt Tage Danielssons tankegångar om osannolika härdsmältor. Efter jordskalvet citerats han flitigt i en debatt som väckts ur sin Törnrosasömn.

I dag personifierar Tage Danielsson de svenska kulturarbetarnas 1980-talsskepsis mot kärnkraften men en sökning i hyllor och skivarkiv visar att han var långt ifrån ensam. Argast var punkarna. Tänk om allt går paj, jag är jävligt skraj sjöng KSMB 1980. Liksom Tage Danielsson reagerade bandet på Harrisburgolyckan 1979.

Annons

Det gjorde även författaren och poeten Niklas Rådström. Jämngammal med KSMB:s Atomreggae är hans Dikt inför folkomröstningen om kärnkraft.

Kärnavfallet plutonium är döpt efter Pluton, dödsrikets härskare men också rikedomens i senromersk mytologi, påpekar Rådström i en fotnot.

Diktsamlingens enda långa dikt skrev han med T S Eliots Det öde landet i bakhuvudet. I dag är han stolt över sitt unika försök att ingjuta poetiskt liv i politik.

- Jag är misstänksam mot alla former av system som inte går att stänga av. Vi måste förvara kärnavfall under hundratusen år när det inte finns några mänskliga strukturer äldre än tre eller fyratusen år. Det är något som borde väcka tvivel och tvekan hos en tänkande människa.

Erika Josefsson/TT Spektra

TIPS PÅ PUNK OCH POESI:

Ringhals brinner av Asta Kask (punk).

Tage Danielssons rotbok (1977).

Homo atomicus. Bilder och texter om människan i kärnkraftssamhället av Ann Margret Dahlquist-Ljungberg (1989).

Atomreggae av KSMB (1980)

Dikt inför folkomröstningen om kärnkraft av Niklas Rådström (1980)

Elda under din vrede, Diktantologi från Kulturaktion mot kärnkraft (1980)

TIPS PÅ ATOMFILMER

Godzilla - monstret från havet. (1954)

Apornas planet (1968)

Dr Strangelove (1964)

Mad Max (1979)

Kina-syndromet (1979)

Vägen (2009)

2012 (2009)

Camilla Carnmo
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons