”Åh ni fantastiska kvinnor”: Lättsamt, tänkvärt och kunskapsrikt
Jag vet inte om man ska kalla pjäsen för revy eller kabaré, för humor saknas inte. Men det allvarliga och seriösa ligger ändå som en grundton i föreställningen. Och det är musiken och sången som bär pjäsen, ypperligt framförd av Ida Görsch (även manus) och Tore Sunesson.
Det hela börjar som ett föredrag av ”historikern Doris Sten”, manschauvinst. Men det är bara ett sätt att skoja med publiken. Strax börjar kavalkaden av framstående kvinnor inom forskning, litteratur och musik.
Vet ni till exempel vem Mileva Maríc var? Inte jag heller. Hon var gift med en viss Albert Einstein och tillsammans utvecklade de relativitetsteorin. Men hon glömdes bort av samtiden.
Inom musikens värld är det lika tydligt: Alma Mahler, Clara Schumann och Fanny Mendelssohn fick alla dra tillbaka sina musikkarriärer så fort de blivit gifta. Den sistnämnda lyckades ändå få sina alster framförda genom att låta sin make Felix stå som kompositör.
Men Ida Görsch och Tore Sunesson undviker att vara gravallvarliga, för då hade det blivit alltför dystert. Således spelar de upp en sketch om hur diskussionerna i Nobelkommittén gick innan fysikern Marie Curie till sist fick sitt Nobelpris 1903. Hon ansågs nämligen vara en äktenskapsbryterska, en ”fallen kvinna”. Men rättvisan segrade till sist. En liten sketch med humor och stuns.
Några av ensemblens grepp kan förefalla drastiska. Således fick publiken vid ett tillfälle sjunga allsång (i stämmor) till 1100-talsabedissan Hildegard av Bingens verk!
En av höjdpunkterna i föreställningen var hur kvinnligt kontorsarbete gestaltades. Dolly Partons ”9 to 5” framfördes med sång, keyboard och Ida Görsch skötte takthållningen med hjälp av en skrivmaskin, perfekt i takt och ton.
Nämnde jag hur fina sångröster Ida Görsch och Tore Sunesson har? I annat fall gör jag det nu. De excellerade i allt från medeltida till dagsfärska alster. Till exempel i parafrasen på Kai Gullmars ”Swing it magistern”, där Görsch gör en fin Alice Babs. Jo, Kai Gullmar var kvinna och hette Gurli Maria Bergström.
Även kollektiva kvinnliga insatser uppmärksammas. Potatisupproren i Stockholm under första världskriget till exempel, där kvinnor ansåg att potatishandlarna lurade dem.
Som avslutning framfördes en sång för att väcka framtidshopp i allehanda svåra tider: Marie Fredrikssons ”Tro”. Och då blev det spontan allsång med en entusiastisk publik.
Välkommen att kommentera
Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Smålandsposten och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.