Doughty infriar förväntningarna med råge
Spår 7
Spänningsroman
Författare: Louise Doughty
Översättning: Manni Kössler
Förlag: Forum
Louise Doughty är välrenommerad litteraturkritiker, författare och kulturreporter på BBC. Tunga meriter i en värld som alltför ofta kännetecknas av ytlighet och fåfänga. ”Spår 7” ska, enligt förlaget, föreställa en spänningsroman men känns mycket mer som en högst trovärdig – och välskriven, nota bene! – relationsroman.
Efter boksuccéerna ”Kvinna inför rätta” och ”Svart vatten” är förstås förväntningarna höga på uppföljaren men ”Spår 7” kan nog sägas ta Doughty all time high.
Vi befinner oss på järnvägsstationen i Peterborough och Lisa, 36, som kastade sig framför godståget från spår 7 för två år sedan – är kvar! Hon har hamnat i limbo och varken gått uppåt eller nedåt utan svävar som en osalig ande, en slags kvinnlig Peeping Tom som transcenderat, ovanför denna lilla sydengelska stad. När ytterligare en person kastar sig från perrongen ges hon möjlighet att von oben, så att säga, försöka reda ut bevekelsegrunderna för stationspersonalens, passagerarnas och polisernas synsätt och beteenden i samband med den yttre dramatik som uppstår. Och för den skull reda ut sina egna egna motiv den gången. Det var ett långt och smärtsamt förhållande som drev henne till det dramatiska självmordet och hon tvingas till både reflektion och självrannsakan i ljuset av det nya.
Ett sällsynt begåvat sätt att skriva en roman om djupt mänskliga ting utifrån överdramatiska händelser. En mänskoroman av bästa märke.
Skriven på det där sättet som nästan bara engelsmän kan.
