Fartfylld spänning med många bottnar

”Faust” är, säger förlaget” en fristående uppföljare till Skördemans debutbok ”Geiger”, som kom förra året. Det är en sanning med modifikation. Jag har inte läst den, och det hade gjort det mycket enklare att förstå den minst sagt komplicerade och dramatiska historia som beskrivs i ”Faust”. Det är spioneri i både närtid och dåtid, i Stockholm och i Berlin, med rötter till såväl Stasi som Baader-Meinhof-ligan. Och även om Skördeman gör sitt bästa för att försöka upplysa oss inte invigda i de tidigare händelserna återstår många frågetecken.

Med detta sagt, att läs ”Geiger” först, är det en ytterst fartfylld och dramatisk historia som presenteras i ”Faust” och Gustaf Skördeman är en mycket skicklig berättare. Det är väl, om jag inte missat något, minst tre parallella fall som berättas samtidigt.

Polisen Sara Nowak är någon slags sammansmältning av Stieg Larsons Lisbeth Salander och Maria Langs Puck Bure. Stark, kunnig, oförvägen, egensinnig, dumdristig och en fröken Sprakfåle som skickligt lägger pussel. Och vore det inte för den humor som lyser igenom ibland skulle det vara ett tämligen andefattigt porträtt. Man kan ana Skördemans småleende i berättandet.

Jag blir inte alldeles förvånad om det snart finns en tredje bok med Sara Nowak i huvudrollen. Gustaf Skördeman är nog inte klar än.