Annons

Kan Nobelpriset vara "opolitiskt" i år?

Svenska Akademien betonar år efter år att Nobelpriset inte tar politisk hänsyn – men är det ens möjligt när hela världen står i brand?
I år måste Akademien kryssa mellan förväntningar på brännheta namn som Salman Rushdie och Ljudmila Ulitskaja.
Litteratur • Publicerad 4 oktober 2022
Är Svenska Akademien skyldiga Salman Rushdie och yttrandefriheten ett Nobelpris?Fördömandet av fatwan kom 30 år för sent och i somras skedde ett mordförsök på författaren. Kraven är i år extra höga på Akademien att ta politisk ställning. Arkivbild.
Är Svenska Akademien skyldiga Salman Rushdie och yttrandefriheten ett Nobelpris?Fördömandet av fatwan kom 30 år för sent och i somras skedde ett mordförsök på författaren. Kraven är i år extra höga på Akademien att ta politisk ställning. Arkivbild.Foto: Ørjan F Ellingvåg/TT
2018 års Nobelpristagare Olga Tokarczuk är ett exempel på en författare som har använt uppmärksamheten, auktoriteten och prispengarna för att göra politisk nytta. I Sverige framstod valet som okontroversiellt, men så var inte fallet i Polen. Arkivbild.
2018 års Nobelpristagare Olga Tokarczuk är ett exempel på en författare som har använt uppmärksamheten, auktoriteten och prispengarna för att göra politisk nytta. I Sverige framstod valet som okontroversiellt, men så var inte fallet i Polen. Arkivbild.Foto: Anders Wiklund/TT
Nobelpriset kan göra stor politisk nytta, men det kan också ha motsatt effekt. Att ge priset till en rysk författare som Ljudmila Ulitskaja kan stjälpa mer än hjälpa. Arkivbild.
Nobelpriset kan göra stor politisk nytta, men det kan också ha motsatt effekt. Att ge priset till en rysk författare som Ljudmila Ulitskaja kan stjälpa mer än hjälpa. Arkivbild.Foto: Knut Falch/NTB/TT

Är det inte dags för Salman Rushdie att få det förbaskade priset nu? Åsikten uttrycktes från flera håll efter att den länge Nobelpristippade författaren tidigare i år blev attackerad med kniv – en direkt följd av den fatwa som han har levt med sedan 1989. Men Svenska Akademien har i alla år outtröttligt hållit fast vid att man inte tar någon politisk eller dagsaktuell hänsyn när Nobelpristagare i litteratur ska utses. Det är de litterära kvaliteterna som räknas, före alla politiska poänger.

Samtidigt har priset allt oftare gjort ett direkt eller indirekt politiskt avtryck. Jesper Bengtsson, ordförande i Svenska Pen, tror att det dels hänger ihop med att författares villkor har blivit hårdare, dels med att världen har blivit en mer politiserad plats.

Annons

– Det går nog inte att komma undan den politiska tolkningen. En pristagare från ett land där yttrandefriheten är hotad skulle tolkas som ett politiskt val, men det skulle också en pristagare från Globala syd (u-länder i Asien, Afrika och Sydamerika, reds. anm), säger han.

Inte ens i de fall där pristagaren själv vill förhålla sig opolitisk går det att undgå.

– Ta Orhan Pamuk som exempel. Han vill främst ses som en litterär författare, men reaktionerna mot honom i hemlandet Turkiet har lett till att han har blivit en politisk person. Samtidigt tror jag att priset skulle tappa kraft om det främst var politiskt.

Politisk nytta

Även om vi lever i en globaliserad värld med universella konflikter och problem kan ett Nobelpris dock tas emot olika i olika länder. Mikael Nydahl, översättare och tidigare även Olga Tokarczuks förläggare, påminner om att Tokarczuk i Sverige framstod som en okontroversiell pristagare, men att så inte alls var fallet i författarens hemland.

– Det fanns redan en kontrovers kring hur hon i "Jakobsböckerna" skrev om Polens historia och om hur hon förhöll sig till det judiska. Hon skrev om den polska kolonialismen i det som i dag är västra Ukraina på ett sätt som gick stick i stäv med regeringens idealiserade och standardiserade historiebeskrivning, säger han.

Mikael Nydahl håller med Jesper Bengtsson om att Nobelpriset först och främst måste ges på litterära meriter. Däremot menar han att det kan göra stor och bred politisk nytta när en person som Olga Tokarczuk eller Svetlana Aleksijevitj prisas.

– I båda fallen öppnade priset möjligheter för dem att åstadkomma saker i deras politiska kontext. Mycket handlar om hur man förvaltar uppmärksamheten och auktoriteten som kommer med priset – och vad man gör med prispengarna.

Både Tokarczuk och Aleksijevitj har använt pengarna till att bygga kulturell infrastruktur i sina respektive hemländer. I Polen har Tokarzcuk instiftat en särskild fond för översättare, och i Belarus bildade Aleksijevitj en "intellektuell" klubb.

Ett farligt pris

Om årets Nobelpriset kan göra politisk nytta återstår att se. Mikael Nydahl påpekar dock att priset också kan ha motsatt effekt. Ett pris till en ryskspråkig författare från den ryska federationen tror han skulle ha en negativ effekt som inte är önskvärd.

En sådan författare är till exempel regimkritiska Ljudmila Ulitskaja, som efter Rysslands invasion av Ukraina valde att lämna landet och bosätta sig i Berlin.

Annons

– Det skulle i sådana fall krävas en ypperligt välformulerad motivering för att skadelindra. Å andra sidan har inte resten av världen upphört att existera. Priset kan mycket väl gå till någon i en annan del av världen med rätt litterära meriter, men som känns inaktuell i förhållande till att ett av Europas största länder bombas sönder, säger han.

Mikael Nydahl menar att det är Akademiens skyldighet att vara medveten om prisets politiska effekt och påminner om att Akademien är luttrad. Akademiledamoten Artur Lundkvist satte ord på saken redan 1970, apropå de känslor som priset till Aleksandr Solzjenitsyn rörde upp: "Alla pris är politiska till sin verkan, om inte till sin avsikt."

Fakta: De senaste årens Nobelpristagare

2021, Abdulrazak Gurnah, Tanzania

2020, Louise Glück, USA

2019 Peter Handke, Österrike

2018 Olga Tokarczuk, Polen

2017 Kazuo Ishiguro, Storbritannien

2016 Bob Dylan, USA

2015 Svetlana Aleksijevitj, Vitryssland

2014 Patrick Modiano, Frankrike

2013 Alice Munro, Kanada

2012 Mo Yan, Kina

TT
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons