Annons

Konsthistorien kan bli utan graffitiverk

Graffiti är en av vår tids största och mest omdebatterade konstformer. I Stockholm riskerar nu flera kända verk att försvinna. Men vad blir eftervärldens dom om inga originalverk finns kvar att diskutera?
Kultur • Publicerad 4 augusti 2020
Graffitiväggen "Highway" i Rågsved, som av misstag bitvis målades över 2019, kommer att stå kvar. Men frågan är vad man ska göra åt den förstörda delen. "Jag tycker att man borde restaurera den på samma sätt som man skulle ha gjort med en kyrkmålning, det är det enda sättet att bevara den", säger konsthistorikern Jacob Kimvall. Arkivbild.
Graffitiväggen "Highway" i Rågsved, som av misstag bitvis målades över 2019, kommer att stå kvar. Men frågan är vad man ska göra åt den förstörda delen. "Jag tycker att man borde restaurera den på samma sätt som man skulle ha gjort med en kyrkmålning, det är det enda sättet att bevara den", säger konsthistorikern Jacob Kimvall. Arkivbild.Foto: Henrik Montgomery/TT
I det gamla industriområdet Snösätra i södra Stockholm har graffiti länge haft ett slags fristad, men nu ska stora delar rivas eftersom det ligger i ett nybildat naturreservat. "Jag önskar att de kunde se platsen för vad den är, inte försöka förändra den", säger Mikael Rickman, ordförande i föreningen Kulturkvarter Snösätra.
I det gamla industriområdet Snösätra i södra Stockholm har graffiti länge haft ett slags fristad, men nu ska stora delar rivas eftersom det ligger i ett nybildat naturreservat. "Jag önskar att de kunde se platsen för vad den är, inte försöka förändra den", säger Mikael Rickman, ordförande i föreningen Kulturkvarter Snösätra.Foto: Erik Simander/TT
I Stockholm fanns länge en nolltolerans mot graffiti, den slopades 2014 och sedan dess har intresset för konstformen ökat markant, säger Mikael Rickman. Snösätra har sedan dess blivit ett graffiticentrum, och med åren även ett populärt turistmål.
I Stockholm fanns länge en nolltolerans mot graffiti, den slopades 2014 och sedan dess har intresset för konstformen ökat markant, säger Mikael Rickman. Snösätra har sedan dess blivit ett graffiticentrum, och med åren även ett populärt turistmål.Foto: Erik Simander/TT
Sedan nolltoleransen försvann har Stockholms stad byggt lagliga graffitiväggar på flera håll i staden, men Mikael Rickman tycker inte att de kan ersätta Snösätra. "Här finns 9|000 kvadratmeter med ytor att måla på. Här finns en möjlighet för graffitin att utvecklas. Snösätra är en mötesplats som behövs", säger han.
Sedan nolltoleransen försvann har Stockholms stad byggt lagliga graffitiväggar på flera håll i staden, men Mikael Rickman tycker inte att de kan ersätta Snösätra. "Här finns 9|000 kvadratmeter med ytor att måla på. Här finns en möjlighet för graffitin att utvecklas. Snösätra är en mötesplats som behövs", säger han.Foto: Erik Simander/TT
"Fascinate" målades 1989 och var då norra Europas största graffitimålning, den utfördes på en yttervägg till en industribyggnad med fastighetsägarens tillstånd. Hösten 2015 k-märktes verket, trots att resten av byggnaden revs. I april 2020 beslutade exploateringsnämnden i Stockholms stad att industriväggen ska rivas, på grund av rasrisk. Arkivbild.
"Fascinate" målades 1989 och var då norra Europas största graffitimålning, den utfördes på en yttervägg till en industribyggnad med fastighetsägarens tillstånd. Hösten 2015 k-märktes verket, trots att resten av byggnaden revs. I april 2020 beslutade exploateringsnämnden i Stockholms stad att industriväggen ska rivas, på grund av rasrisk. Arkivbild.Foto: Henrik Montgomery/TT

I det gamla industriområdet Snösätra i södra Stockholm har graffitin sedan 2014 haft en fristad. Snösätra har blivit ett slags graffiticentrum, en mötesplats och dessutom ett turistmål. Men nu ska den södra delen av området rivas eftersom det ligger i ett nybildat naturreservat.

– Jag önskar att de kunde se platsen för vad den är, inte försöka förändra den, säger Mikael Rickman, ordförande i föreningen Kulturkvarter Snösätra.

Annons

I Stockholm fanns i nästan 20 år en hård nolltolerans mot graffiti, den skulle bekämpas och inget utrymme fanns för diskussion. Men 2014 slopades nolltoleransen och sedan dess har intresset för konstformen ökat markant, säger Mikael Rickman.

– Graffitin var länge motarbetad i Stockholm och hela Sverige, man var rädd för konstformen och det har gjort att vi hamnat på efterkälken.

Trots att konstformen i Stockholm länge mötte motstånd finns där flera verk som hör till graffitins korta konsthistoria, men deras framtid är nu oviss.

Så är fallet med "Fascinate" i Bromsten i nordvästra Stockholm, ett mer än 30 år gammal verk som fram till i våras var skyddat. Väggen med verket ska nu rivas, ändå talar man om att "bevara verket eller delar av verket".

Platsen är en del av verket

Runt om i Sverige försvinner årligen en mängd graffitiverk. Somliga bevaras dock till eftervärlden i form av fotografier, vilket länge har varit den gängse metoden. Men är det verkligen ett bevarande?

Nej, inte om man frågar Jacob Kimvall, konsthistoriker vid Stockholms universitet, som 2014 doktorerade med en avhandling om graffiti.

– Det blir mer en dokumentation. Man byter medium och material, fotot blir bara en kopia av originalverket, säger han

Jacob Kimvall berättar att det även finns andra former av bevarande, men inte heller då handlar det om bevarande av originalverket.

– I fallet med "Fascinate" vill man fotografera verket och återskapa det i en gångtunnel, men då byter man medium, plats och format. Det är inte heller ett bevarande.

Inget hopp för södra Snösätra

När det gäller platsspecifik konst, förklarar Jacob Kimvall, behöver man förstå att platsen och situationen är en viktig del av verket och kulturarvet.

Annons

I Stockholm har staden de senaste åren byggt lagliga graffitiväggar, många på en prislapp på uppemot en miljon kronor.

– Men några väggar kan inte ersätta Snösätra, här finns 9 000 kvadratmeter med ytor att måla på. Här finns en möjlighet för graffitin att utvecklas på ett naturligt sätt, säger Mikael Rickman.

För södra delen av Snösätra finns inte mycket hopp, området är nu naturskyddat och det finns många regler för vad som får och inte får finnas där. Däremot finns det hopp för den norra delen. Staden har planer på att där skapa en kulturpark, säger Kersti Tagesson vid Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelförvaltning.

– Vad det ska vara vet vi inte riktigt just nu, men vi hoppas komma fram till det i samråd med dem som är verksamma på platsen, säger hon.

Målas över

Ett återkommande argument i debatten om graffitiverk som försvinner är att de aldrig varit tänkta att bevaras. I Snösätra målas till exempel de flesta verken förr eller senare över.

– Det är ett rimligt argument, men mycket av det som i dag bevaras på våra museer var aldrig tänkt att hamna där, det är saker som visat sig vara intressanta först i efterhand, säger Jacob Kimvall.

Den kända målningen "Highway" i Stockholmsförorten Rågsved målades förra året delvis över – av misstag. Målningen ska bli kvar, men hur eller om den ska restaureras är oklart.

– Jag tycker att man borde restaurera den på samma sätt som man skulle ha gjort med en kyrkmålning, det är det enda sättet att bevara den.

Domen kan bli hård

Ett annat argument är pengar, så är till exempel fallet med "Fascinate".

– Det skulle krävas miljontals kronor för att på ett långsiktigt sätt stabilisera väggen, då river man den hellre och bygger lägenheter på platsen som kan genera pengar.

Annons

Men Jacob Kimvall tycker att det är ett kortsiktigt tänkande, eftersom det på lång sikt är en plats kulturarv som ger den dess värde, identitet och stolthet. Han menar att man bör vara mer varsam.

– Graffiti brukar kallas den största konströrelsen i historien, och det är tveklöst den mest omdebatterade. Eftervärldens dom blir nog hård om det inte finns ett enda originalverk kvar att diskutera.

Fakta: Graffiti

Kommer från italienskans ord för "ristning", ytterst från grekiskans ord för "skriva".

Kan utgöras av text, bild eller bådadera, ristat, skrivet eller målat, oftast olovligen på offentliga platser eller annans egendom för att dekorera eller för att uttrycka åsikter och känslor.

Dagens graffiti utvecklades av ungdomar i USA i början av 1970-talet, som under subkulturella och oftast illegala former gjorde "tags", "throw-ups", "pieces", eller bilder som innehåller något av dessa formelement, med sprayfärg på till exempel murar, husväggar och tågvagnar.

Graffiti av detta slag började uppträda på olika håll i Europa först på 1980-talet, i Sverige omkring 1984.

I dag är det en etablerad konstform och det finns flera världsberömda graffitikonstnärer, som Banksy, Os Gemeos, David Choe och Eduardo Kobra.

TT
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons