Annons

Köpt njutning ger obehag

Kultur • Publicerad 15 mars 2006
I Pleasure från vänster: Ingmar Virta, Iso Porovic, Jakob Tamm och David Weiss. Foto: Anna Ulfstrand
I Pleasure från vänster: Ingmar Virta, Iso Porovic, Jakob Tamm och David Weiss. Foto: Anna UlfstrandFoto: 

Fyra till synes vanliga män. Förvisso med olika bakgrund, med olika erfarenheter och ur olika generationer. Men ändå ganska vanliga män. De träffas på vad som förefaller vara ett uteställe som har sett sina bästa dar.

De har var och en sin egen personliga historia att berätta, och det börjar oskyldigt. Det är den unga killen som vill ut och se världen, känna att han lever, och för honom tycks inget omöjligt. Det är den övre medelålders mannen som undrar vart livet tog vägen, vart det blev av honom och hans fru. Vi har den på ytan intellektuelle konstnären, och så arbetaren som är snarare fysisk än verbal. Mer kropp än hjärna. Stereotyper, visst, men männens historier berättas med sådan övertygelse, kraft och känsla för de små detaljerna, att stereotyperna snabbt får liv och blir till människor att känna igen sig i. Vare sig man vill det eller inte.

Annons

Sakta, nästan omständligt, blottar de sig själva, sina drömmar, sina misslyckanden och sin ensamhet. Allt det som ledde fram till att de utnyttjade sin ekonomiska och fysiska överlägsenhet till att köpa en annan människa för sin egen njutnings skull. Att de i och med det, har begått ett vidrigt övergrepp är det egentligen ingen av dem som vill erkänna - det var ju omständigheterna som ledde dem till det.

Samtidigt tycks de alla överens om att de har sin egen fria vilja, att de har möjligheten att själva bestämma över sina liv. En ekvation som naturligtvis inte går ihop, och någonstans under ytan, mellan raderna i tystnaden vet männen också om det. Även om de aldrig skulle erkänna.

Historierna som avslöjas är effektivt och smidigt sammanflätade i varandra. Här finns inga stora gester, ingen påkostad scenografi men ändå, eller kanske just därför, lyckas skådespelarna med Langseths manus framkalla en högst påtaglig obehagskänsla. Närmast fysisk är den.

Mitt i detta vidriga ges ändå plats för en hel del skratt, som tillsammans med en uppsjö av vardagliga markörer gör pjäsen precis så trovärdig som den behöver vara för att fungera.

Några svar på eller försök till lösningar på västerländska mäns handel och exploatering av människor ges inte, men som påminnelse om att mycket mer måste göras är Pleasure inte desto mindre viktig.

Andreas Westergren
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons