Kultur

Marias författardrömmar kom tidigt

Kultur Artikeln publicerades

Veckans gäst i Smålandspostens litteraturpodd ”Bokstavligt talat” är Maria Estling Vannestål, som gav upp en karriär som universitetslektor för att starta eget företag där hon bland annat skriver böcker.

Maria Estling Vannestål, till höger, gästar Marie Magnusson i ”Bokstavligt talat”.
Foto: Lars-Goran Rydqvist
Maria Estling Vannestål, till höger, gästar Marie Magnusson i ”Bokstavligt talat”.

Maria Estling Vannestål bor i Målajord utanför Rottne. För några år sedan hoppade hon av sin karriär som universitetslektor i engelska för att följa sitt hjärta. Målet var att skapa ett friare liv, så hon startade eget. Idag skriver hon både barnböcker och skönlitteratur för vuxna, senast i raden är ”Kantstötta porslinsugglors paradorkester” som kom ut 2019. Hon driver en egen podcast, är anlitad som föreläsare, kurs- och samtalsledare, översättare och mentor.

Fick du nog?

– Ja till viss del. Universitetsvärlden är inte riktigt min arena. Mycket handlar om pengatänk, konkurrens och långdragna processer. Jag fick inte utlopp för min kreativitet. Det är kul att undervisa i grammatik, men jag kände att det fanns andra saker.

Har du alltid haft en författardröm?

– Det hade jag tidigt. Jag var en sådan som inte kunde låta bli att ha en bok vid middagsbordet. Kunde sätta mig och läsa när alla andra lekte. Jag skrev mycket, men tappade bort skrivandet i tonåren. På universitetet blev det skrivande på ett helt annat sätt. Avhandlingar och artiklar.

Vad gillar du att läsa?

– Som barn läste jag Fem-böckerna, om starka tjejer, Astrid Lindgren. Jag har knarkat deckare och tröttnat. Ibland har det blivit utländsk litteratur. Jag lyssnade på klassiker, det var lättare att lyssna. Många klassiker är inlästa med bra uppläsare.

– Jag har en bokcirkel och läser mest det vi läser där. Jag skriver så mycket själv nu att jag inte hinner läsa så mycket.

Du har ju skrivit barnböcker med din dotter Sanna.

– Ja, det finns tre stycken om Lovis Ansjovis med roliga citat från en annan dotter. Jag har skrivit om demens för både barn och vuxna. Dessutom en bok om miljö och hållbarhet, tänkt att användas i skolan.

”Lex Katarina” är vuxenboken som behandlar demens. Därefter kom uppföljaren ”Kantstötta porslinsugglors paradorkester” 2019.

Kan man kalla böckerna feelgood?

– Kanske, men det är en del feelbad i romanerna. Man kan kalla det feelgood om att det finns hopp på slutet. Annars tycker jag det är relationsromaner, säger Maria Estling Vannestål.

Lyssna mer på ”Bokstavligt talat” på www.smp.se, Itunes eller Spotify!