Marie Magnusson: Marie Magnusson: Debutanter som ger mersmak
Andra längtar man genast efter igen. En sådan är Stina Jackson. Att hon är en författare med kvalitet förstod jag direkt efter debuten ”Silvervägen” som kom 2018. ”Silvervägen” var även följetong i Smålandsposten under den sommaren.
Jackson belönades med finfina utmärkelser som Årets bok 2019, Glasnyckeln och pris för bästa svenska kriminalroman. "Silvervägen” beskrivs på Bonnier Audios hemsida som ”två berättelser flätas samman i en sorgsen, välskriven och överraskande debutthriller, där en man natt efter natt letar efter sin försvunna dotter längs en ödslig norrländsk väg och av en slump möter en vinddriven tonåring”.
Ja, av detta blev det en spännande berättelse. Idén kom enligt Jackson efter att hon hade sett en dokumentär om Highway of tears, en väg i Kanada där det har försvunnit kvinnor under 40 års tid. Miljön fick henne att tänka på sitt Västerbotten, där hon växte upp. Skellefteå-tjejen Stina, som numera bor i Denver, USA, fick hemlängtan.
Nu kan jag och många med mig glädjas åt att hon har skrivit en ny bok. Den heter ”Ödesmark” och kommer ut i april. Den beskrivs som lika tät och berörande som ”Silvervägen” och utspelar sig i Ödesmark utanför Arvidsjaur. På en gård bor Liv med sin gamla pappa Vidar och tonårssonen Simon. De utgör en säregen familj. Liv känner folks blickar. Alla tycks undra varför hon har stannat med sin pappa. Vad håller henne kvar i detta bortglömda hörn av Norrbotten? Folk pratar om Vidars förmögenhet efter alla skogsaffärer. Vilket lätt villebråd familjen är...
Jag har precis lyssnat klart på en annan debutant, Susanne Fellbrinks ”Än sjunger hon inga sånger”. Jag kan inte riktigt säga vad det var som lockade, kanske att den verkade lite spännande. Det här är första delen om Cilla Fallander i det som ska bli Sundsvallsserien.
Boken handlar om Cilla som är drygt 30, bor med man och två barn i villa i Sundsvall. Som ung ville hon slå igenom som sångerska, men något satte stopp. Här får man ta del av musikbranschens inte alltför smickrande sidor.
Nu jobbar hon som nattredigerare på Sundsvallstidningen och gör sångframträdanden på helgerna. Maken går en musikutbildning i Stockholm. En krypande spänning byggs upp. Hon hör ljud från källaren. Kvinnor har överfallits och vissa har försvunnit. Cilla känner sig mer och mer övervakad, men bestämmer sig för att äntligen satsa på sången, säger upp sig och drar i gång en showgrupp. Huvudpersonen Cilla har en och annan likhet med författaren Susanne Fellbrink, som i många år har arbetat som frilansande artist, har två söner precis som Cilla, och bor i Sundsvall.
Jag tycker det är kul när en bok utspelar sig i en stad som Sundsvall och inte Stockholm. För Stockholm som spelplats kan te sig ganska tröttsamt, eftersom många författare väljer att lägga handlingen där.
Visst finns det brister här och var som dämpar trovärdigheten, men jag störs inte jättemycket av det. Jag har haft några underhållande timmar i lurarna. Precis vad man behöver ibland.
