Marie Magnusson: Marie Magnusson: Kvinnor måste vara besvärliga

Hur skulle annars världen gå framåt? Med jämställdhet, demokrati och så vidare. Elin Wägner var en av dem som kämpade, liksom Selma Lagerlöf och under deras livstid åstadkom de en hel del.
Marie MagnussonSkicka e-post
Litteraturkrönika • Publicerad 2 mars 2020
Marie Magnusson
Detta är en personligt skriven text i Smålandsposten. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Författaren Selma Lagerlöf.
Författaren Selma Lagerlöf.Foto: No Byline, Pressens bild

Att vara besvärlig kanske inte ses som något positivt. Svår, jobbig, knepig, obekväm. Vem vill vara det? Synonymerna till ordet är många.

Kvinnor har ju fått stryka medhårs, vara mannen till lags i så mycket i alla tider. Med mannen som ”överhuvud” (vilket ord), fick ofta kvinnan stå tillbaka i en roll som innebar att vara en god hustru: Sköta hem och familj, ha maten färdig när mannen kom hem från sitt viktiga jobb. Be mannen om pengar. Inställsam och foglig. Och så vidare.

Mannens privilegier har liksom bara funnits där så självklart. Mer eller mindre serverat på ett silverfat. Medan kvinnor har fått stånga sig blodiga för att få samma rättigheter i livet. Ett arbete som pågår än och som kommer att pågå i X antal år till. Det gäller bara att fortsätta kämpa för ingenting är som bekant gratis.

Elin Wägner var en av de kvinnor som kämpade hårt. För jämställdhet, fred och miljö. Något försenad kommer snart, som jag nämnt tidigare, Ulrika Knutsons biografi över Elin Wägner, med titeln ”Den besvärliga Elin Wägner”.

En annan kvinna som levde sitt eget liv och utformade det i den riktning hon ville, var författaren Selma Lagerlöf (1858-1940). Nog kunde hon vara krävande mot sin omgivning, vilket man förstår om man läser Anna-Karin Palms biografi, ”Jag vill sätta världen i rörelse”, och ett grundmurat självförtroende fanns redan från början. Inte lät hon sig duperas av någon, allra minst en man. Selma Lagerlöf omgav sig av kvinnor under hela sitt liv.

När Selma Lagerlöf var föremål för diskussioner och spekulationer kring Nobelpriset i litteratur hösten 1909, ryktades det om att hon skulle få dela priset med Verner von Heidenstam. Selma Lagerlöf blev ordentligt upprörd. Hon menade att det skulle tolkas som att hennes författarskap värderades lägre än de tidigare pristagarnas, som fått ta emot priset odelat. Hon övervägde att i så fall ta emot pengarna men inte infinna sig till prisutdelningen. För varför skulle hon nöja sig?

Tack och lov slapp hon den manövern. Selma Lagerlöf stod som ensam pristagare 1909. Men det skulle ännu dröja tio år innan svenska kvinnor efter en lång kamp fick rösträtt. Som sista landet i Norden. Ännu 2020 har vi inte haft en kvinnlig statsminister.

Jag såg sångerskan Lisa Nilsson i Växjö konserthus i förra veckan. Hon kunde ge flera exempel på hur det är att vara kvinna i dagens musikbransch. Om hon till exempel berättar att hon håller på att skriva ny musik får hon genast diverse råd från manliga kollegor. Utan att be om det.

Så fortsätt vara besvärliga!

PS: Mina böcker just nu: ”Maratonblod” av Ljungbyförfattaren Jessica Blomberg (kan lyssnas på i ”Bokstavligt talat”). Jag har precis börjat läsa ”de” av danska hyllade Helle Helle.

Tänk om allt inte går som för Anne på Grönkulla – att man bor någonstans på landsbygden, vallar getter och får och har ett stort hus, tjockt hår och massor av barn? Tänk om det istället blir så att katten äter grädden och mjölken surnar i kannan?
Tänk om allt inte går som för Anne på Grönkulla – att man bor någonstans på landsbygden, vallar getter och får och har ett stort hus, tjockt hår och massor av barn? Tänk om det istället blir så att katten äter grädden och mjölken surnar i kannan?
Den osannolika sagan om Günel Anip, flyktingflickan från förorten som blev Gunilla von Platen, en superentreprenör i näringslivets topp med klackarna i de kungliga salongerna. Här är hennes livs historia.
Den osannolika sagan om Günel Anip, flyktingflickan från förorten som blev Gunilla von Platen, en superentreprenör i näringslivets topp med klackarna i de kungliga salongerna. Här är hennes livs historia.
En debutroman om en kvinnas desperata försök att överleva i ett samhälle i upplösning. Berättelsen påminner om hur snabbt världen kan rämna, och om hur stark människans vilja att överleva kan vara.
En debutroman om en kvinnas desperata försök att överleva i ett samhälle i upplösning. Berättelsen påminner om hur snabbt världen kan rämna, och om hur stark människans vilja att överleva kan vara.
En debutroman om skuld och försoning. Om en pojke som dog, om att vända hem till något som kanske inte längre finns.
En debutroman om skuld och försoning. Om en pojke som dog, om att vända hem till något som kanske inte längre finns.
Sven-Olof Johansson, Växjö, visste att Karin Smirnoff nominerats till Augustpriset. Han vinner ”Vi for upp med mor” i pocket. Grattis Sven-Olof! Ny chans att vinna en pocket kommer nästa måndag.
Sven-Olof Johansson, Växjö, visste att Karin Smirnoff nominerats till Augustpriset. Han vinner ”Vi for upp med mor” i pocket. Grattis Sven-Olof! Ny chans att vinna en pocket kommer nästa måndag.