Marie Magnusson: Marie Magnusson: Norska och danska böcker som lockar
Romanen heter ”Vuxna människor” och genast tänker jag på en gammal film med en lätt förvirrad Felix Herngren. Men det här är ingen film utan en roman av norska Marie Aubert. Hon har tidigare skrivit noveller, 2016 kom samlingen ”Får jag följa med dig hem”, som fick ett strålande mottagande. ”Vuxna människor” är Auberts första roman och första bok på svenska. En snackis innan den ens kommit ut.
Det är en nätt text på 111 sidor. Man kommer lätt in i storyn om den ofrivilligt barnlösa Ida, som är fyrtio och ska fira mammans 65-årsdag i sommarstugan, dit även hennes gravida syster Marthe kommer med sin sambo Kristoffer och hans dotter Olea.
Marthe, som under årens lopp haft den ena pojkvännen efter den andra, medan det har varit tvärtom för Ida. Den biologiska klockan tickar och för säkerhets skull har Ida undersökt möjligheterna att frysa ned ägg till dess hon träffar den rätte.
Vad kommer att hända i den älskade sommarstugan?
En annan ny roman som har fått min uppmärksamhet är ”Terapeuten” av norska Helene Flood. Den har blivit rejält uppmärksammad i hemlandet och nu drar den som en orkan över Sverige. Flera som har läst den skriver att den är oförutsägbar och sådant är ju alltid trevligt. Denna thriller handlar om psykologen Sara. Hon driver en privatpraktik för ungdomar i ett kontor ovanpå garaget i den stora villan som hon håller på att renovera tillsammans med sin man Sigurd.
Allt med renoveringen går trögt. Mystiska saker händer. (Sånt gillar jag.) Plötsligt försvinner Sigurd. Det halvfärdiga huset känns långtifrån tryggt. Saker försvinner för att senare dyka upp igen. Är det fotsteg Sara hör om natten? Det här är en berättelse där inget är vad det ser ut att vara!
Den minimalistiska romanen ”de” av danska Helle Helle är också omtalad och hyllad i hemlandet. En mor- och dotterrelation i början av 1980-talet. Om sjukdom, kärlek och gymnasietiden. Behändigt tunn är den alltså också med sina 160 sidor. Det gillar jag. Helle Helle räknas till en av Danmarks främsta samtida författare. Och jag har aldrig hört talas om henne förrän nu.
Det är beklämmande och allvarligt att genusforskare i det här landet får ta emot grova hot, som vi kunde läsa i denna tidning nyligen. Genusvetenskap är en disciplin som i huvudsak fokuserar på att kartlägga och analysera vilken roll kön och genus spelar i samhället, om maktrelationer, hur normer formar oss. Nog så viktigt för att utveckla samhället, öka jämställdheten, allas lika värde med mera. Det finns uppenbarligen de som inte tål det. Det här är både allvarligt och skrämmande, på flera universitet i Sverige har forskare drabbats. Målet är att tysta och skrämma. Ett hot mot demokratin. Vad är det för samhälle som håller på att formas?
