Annons

Så skyddas Ukrainas kulturarv

I Lviv i Ukraina plastar invånarna in statyer, fönster täcks av galler och i kyrkor och museer plockas värdefulla föremål ned och förs i säkerhet.
Det är en kamp mot klockan för att skydda Ukrainas världsarv.
Ukrainakriget • Publicerad 11 mars 2022
Statyer i centrala Lviv har plastats in i väntan på att ryska styrkor ska anfalla staden.Foto: Tasja Tarchanova/AP/TT
Galler sätts upp för att skydda fönster vid en av byggnaderna i Lviv.Foto: Tasja Tarchanova
En staty har klätts i skyddsmaterial med förhoppningen att den ska undgå att skadas i kriget.Foto: Tasja Tarchanova

Under medeltiden växte Lviv i nuvarande västra Ukraina fram som ett nav för handel, religion och politik. Men delar av staden är betydligt äldre. De äldsta delarna som är bevarade är slottsområdet Vysokyi Zamok som är från 600-talet, och runt slottets kulle växte så småningom ett gatunät fram som i princip är intakt än i dag. 1998 valde FN-organet Unesco att klassa Lvivs historiska centrum som världsarv.

Nu befarar invånarna att den älskade gamla stan – liksom andra kulturarv – ska bombas sönder av ryska styrkor.

Annons

– Vi försöker att rädda alla våra historiska platser, att rädda monumenten. I kyrkor och på museer gömmer de undan ikoner och föremål, berättar Tasja Tarchanova.

Men allt går inte att ta ned och gömma. De föremål och byggnader som av naturliga skäl inte går att flytta får i stället skyddas så gott de kan. Havsguden Neptunus, från tidigt 1800-tal, har liksom andra statyer klätts in i skyddsplast. Värdefulla kyrkfönster och mosaiker täcks med galler.

– Man skyddar också med sandsäckar, säger Tasja Tarchanova.

Unesco: Väldigt oroliga

Ukraina har sju världsarv, bland annat Sofiakatedralen i huvudstaden Kiev, och sjutton på listan över världsarvsförslag. Lazare Eloundou, chef för Unescos världsarvscenter i Paris, säger att man är väldigt oroad över utvecklingen.

– Som organisation arbetar vi med att utvärdera skadorna utifrån våra olika kompetensområden. Vi har börjat att mobilisera våra krafter för att stödja ukrainska folket i att införa nödåtgärder, säger han.

Det finns flera risker för kulturarv i en krigssituation. Byggnader och monument kan skadas eller förstöras fysiskt av granatsplitter, skott och tryckvågor, liksom av de bränder som kan uppstå.

– Plundring är också en oro, vi hoppas verkligen att samlingarna inte förstörs eller plundras, säger Eloundou.

TT: Hur följer ni utvecklingen?

– På olika sätt. Vi måste ha kontakt med folk på fältet, med myndigheter. Jag pratar dagligen med ukrainska myndigheter, men även yrkesmän som är baserade i olika städer som Lviv och Kiev som förser oss med information.

"Brutalt stopp" för kulturlivet

Unesco tar också hjälp av satelliter för att övervaka utvecklingen. Det har uppstått skador i gamla stan i Tjernihiv, som är uppsatt på förslagen till världsarv, liksom i Charkiv, enligt Unesco.

Annons

Charkiv i östra Ukraina är landets näst största stad och en av Unescos kulturstäder. Här hölls 5 400 evenemang 2019–2020, som lockade en mer än en halv miljon besökare. I staden finns 24 museer, 17 konstgallerier och 14 teatrar.

Men kulturevenemang känns avlägsna sedan staden började att beskjutas intensivt av ryska styrkor.

– Charkiv var en väldigt livlig stad med ett rikt kulturliv, en musikens huvudstad. Så det faktum att kulturlivet brutalt har stoppats är ett allvarligt problem, säger Lazare Eloundou.

Unesco har märkt byggnader och platser med en plakett som påminnelse om Haagkonventionen, där länder åtagit sig att skydda kulturegendom vid händelse av väpnad konflikt.

– Vi har också bidragit med praktiska förslag via vårt expertnätverk, för att skydda byggnader och föremål. Det kan handla om att skydda mot bränder som kan uppstå vid bombardemang, säger Eloundou.

Viktigt för att hela

Ansvariga för Ukrainas världsarv träffades också virtuellt i dagarna för att diskutera vad man tillsammans behöver göra, och Unesco ska samla ekonomiskt stöd.

Unesco har också vädjat till alla parter om att skydda världsarven och andra kulturarv, inte minst i huvudstaden Kiev.

– Skulle vi förlora Sofiakatedralen och klosterområdet är det en förlust inte bara för Ukrainas folk, utan för hela mänskligheten. Det är också platsen där rysk-ortodoxa kyrkan föddes. Så det är viktigt att den inte skadas i konflikten, säger Lazare Eloundou.

TT: Ser du en risk för att kulturen hamnar i skymundan vid en konflikt?

– Unesco har erfarenhet av att skydda kulturen under och efter konflikter, som i Mali och i Mosul i norra Irak. Genom att skydda kulturen så gynnar vi en miljö för människor att återhämta sig från krigstrauman i. Folk känner gemenskap via kulturella referenser och identitet, därför är den viktigt att skydda och det är även viktigt för försoningsprocessen.

Fakta: Ukrainas världsarv

Sofiakatedralen och klosterområdet, Kiev

Träkyrkor i Karpatiska regionen, däribland: Ärkeängeln Sankt Mikaels kyrka, Uzhok, Den Helige Andens ankomstkyrka, Potelych, Heliga Trefaldighetskyrkan, Zhovkva, Sankt Görans kyrka, Drohobych, Sankt Dmytros kyrka, Matkiv, Den Helige Andens ankomstkyrka, Rohatyn, Jungfru Maria födelsekyrka, Nyzhniy Verbizh, Vår Herres himmelsfärds kyrka, Yasynia.

Chersonesos, Sevastopol

Struves meridianbåge‎

Bokurskogarna, Karpaterna

Bukovinska och Dalmatiska metropoliters residens, Tjernivtsi

Gamla staden i Lviv

TT
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons