Kultur

Thomas Öberg: ”En indiepopgrotta, endast för förryckta.”

Populärkulturkrönika ,

Uffes källare fyller 30. Fortfarande intakt. Bara sådan sak. Dags att rama in och bevara till eftervärlden.

 

Golvet i Uffes källare, med alla affischer. Fortfarande intakt.
Foto: Per Hägred
Golvet i Uffes källare, med alla affischer. Fortfarande intakt.

 

Golv och väggar är täckta med graffiti och gamla turnéaffischer. Band som har lirat där har lämnat spår efter sig. Till rockens framtida arkeologers stora glädje. Hoppas bara ingen klåfingrig snickare får för sig att sopa igen spåren.

Medlemmarna i Kent har ristat i väggen. Någon har limmat fast en gammal Bob hund–affisch på golvet från samma tillfälle.

Kents klotter från premiären i Uffes källare 1992.
Foto: Anna Nordström
Kents klotter från premiären i Uffes källare 1992.

Kent och Bob hund samma kväll i Uffes källare. Torsdagen 5/3 1992.

En sensationell upptäckt som säger mycket om Växjös särställning som rockstad vid den här tiden.

Det finns inte kvar någon annan dokumentation som kan ge belägg åt detta. Smålandsposten var inte på plats. Tidningen är fylld med tips om olika dansbandskvällar. Det här indieskramlet var sådant som oftast hamnade under radarn i en stad där just dansband och klassisk musik dominerade. Men musikkritikern Håkan Steen är stensäker på att dessa storheter lirade i Uffes källare. Banden skulle senare komma att dominera den svenska rockscenen under några år.

Hur kommer det sig egentligen.

Svaret är Uffe Ekerot.

Han gick bort 2015 och borde föräras med en staty. Han var en eldsjäl i Växjö. Inte minst på konsertsidan. Det var mycket hans förtjänst att några av de band som skulle slå stort senare i karriären inledde sin bana i hans trånga källare.

Hur var det i denna lokal som är pytteliten, modell garderob, där jag antar cigarrettrök blandades med svett och tårar? Fuktiga väggar, sliriga golv. 100 pers max i publiken.

Jag har lite mailkontakt med Thomas Öberg i Bob hund, som mycket väl minns den historiska kvällen med Kent.

– Jo Uffes källare minns vi.  En indiepopgrotta, endast för förryckta.

Även Karin Wistrand i Lolita Pop, som var ett annat stort band på besök, minns.

– Jepp! Bättre än så blir det inte!😊

För den med minsta intresse för småländsk rockhistoria är det här fantastiska fynd. Någon borde genast konservera lokalen och låta inrätta ett museum. Det här är där den småländska rockens vagga finns. Det var här The Ark formades. Här har kronprinsarna i Melody Club lirat.

Växjös Melody Club har klottrat, såklart.
Foto: Anna Nordström,Anna Nordström
Växjös Melody Club har klottrat, såklart.

30-årsjubilerande musikföreningen Kristina arrangerade den första konserten i källaren på Sandgärdsgatan (kvarteret Kristina). 2 mars 1990. På scen det lokala postpunkbandet Throwaway Children (senare Tin Can Baby). Med Jens som senare skulle ingå i The Ark.

Här några andra som ristat in sig i historien:

16/3 1990 TV Pop Crisis (Easy)

7/12 1990 This Perfect Day

12/12 1990 Chris Bailey

29/11 1991 The Ark (förband till Red Alert)

2/5 1992 Eggstone

15/5 1992 Popsicle

Mytbildningen är såklart enorm. Ska man räkna in alla som påstår sig ha besökt de olika konserterna får man tro att det handlar om konserthuset.

Växjös okrönte countrykung, Alo Karlsson, giggade inte där. Så här säger han i dag om sina tidigare år på Växjöscenen.

– Under 90–talat var jag med i ett rätt slickt band som lirade västkustpop. Vi passade liksom inte in på Uffes källare med DIY och indie. Vi var en udda fågel i Växjö. Men Uffe var en personlighet av rang.

Magnus Svenningsson i Cardigans, är inne på samma spår.

– Vi var aldrig stora i Småland trots att vi kommer därifrån. Jag har bara i efterhand hört historierna om Uffes källare.