AD som räddar GD
Ett och ett halvt år efter avslöjandet att Transportstyrelsens register innehållande bland annat kvalificerade skyddsidentiteter hanterats av personer som inte var säkerhetsklassade är huvudpersonerna tillbaka i värmen.
Dåvarande inrikesminister Anders Ygeman (S) lämnade regeringen för att undvika att fällas av ett misstroendevotum. Och nu efter valet är han tillbaka som statsråd. I går kom också domen i Arbetsdomstolen som ogiltigförklarade avskedandet av Transportstyrelsens dåvarande generaldirektör Maria Ågren som bland annat givit flera order om ”avsteg” från lagstiftningen.
Efter det att Ågren flyttats från myndigheten till regeringskansliets elefantkyrkogård fick hon sparken och förlorade sin anställning. Det är en dom som ger en häpnadsväckande bild av situationen på myndigheten.
Arbetsdomstolen har vägt in avsaknaden av säkerhetskultur inom Transportstyrelsen när den bedömt Ågrens agerande. Säkerhetsfrågorna var satta på undantag när Ågren anställdes, skriver domstolen. De som haft kännedom om säkerhetsskyddsfrågor saknade tillräckliga kunskaper. Frånvaron av en ”rak kommunikation” om säkerhetsfrågor motverkades av den kultur som rådde inom myndigheten.
Maria Ågren var satt i en besvärlig situation från första början, står det i domen. Men domstolen slår också fast att Ågren tidigare varit mest känd för att ha tagit beslut om avsteg från fattade beslut om att höja säkerhetsskyddet på myndigheten.
Här läggs en ny pusselbit i Transportstyrelseaffären. Regeringen gjorde sitt yttersta under krisen för att lägga allt ansvar på myndigheten och på Ågren personligen. Den bristande säkerhetskulturen på myndigheten slår emellertid tillbaka på ministären.
Det betyder inte att Maria Ågren kan återvända till elefantkyrkogården som om ingenting hänt. Hon får ”allvarlig kritik” från domstolen för att ha beordrat avstegen.
Domen rymmer också intressanta juridiska spörsmål. Ågren hade tidigare undertecknat ett strafföreläggande och därmed erkänt att hon varit vårdslös med hemliga uppgifter. Det var mot bakgrund av strafföreläggandet som Ansvarsnämnden under ledning av en av Sveriges högsta jurister, Fredrik Wersäll, sparkade henne. Sedan ändrade Ågren inställning i skuldfrågan. I arbetsrättsliga sammanhang tillmäts ett strafföreläggande som åklagaren utfärdar och där ingen domstol är inblandad ett lägre bevisvärde.
Arbetsdomstolen har inte tagit del av åklagarens förundersökning i brottmålet. Och AD gör också en egen utredning om hemliga uppgifter verkligen röjts och - vilket kan väcka debatt - konstaterar att det inte är visat att obehöriga lagringstekniker kunnat ta del av körkortsuppgifter om personer med kvalificerade skyddsidentiteter. Mot den bakgrunden slår domstolen fast att Ågren inte gjort sig skyldig till ett brott som hon faktiskt en gång erkänt.
Men domen reser ännu en fråga. Arbetsdomstolen konstaterar i domens sista sidor att anställningsskyddet i den privat sektorn är tillämpligt i den offentliga. Ja, på det hela taget är de regler som vittnade om ämbetsmännens särskilda uppdrag avskaffade. När tjänstemannaansvaret försvann och ämbetsmannen blev arbetstagare försvagades också oberoendet och ämbetsmannamoralen.
Där har vi några nycklar till att förstå hur bristande säkerhetskultur kan prägla en central förvaltningsmyndighet och hur generaldirektörer kan beordra avsteg från lagstiftningen.
