Annons

Akademisk frihet med vissa undantag

En skrivelse om akademisk frihet i högskolelagen är inte mycket värt om regeringen och ledande personer inom akademin samtidigt välkomnar en osund benägenhet att vifta med värdegrundsdokument. Det kan redan skönjas en självcensur inom akademin till följd av rädsla för att bli anmäld.
Ledare • Publicerad 4 mars 2021
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Lars Hultman och Christina Moberg skriver på DN Debatt (3/3) om den proposition om forskningens inriktning de kommande åren som bereds i utbildningsutskottet och som röstas om i riksdagen senare under våren. De menar att även om lagändringen som föreslås skall stärka den akademisk friheten urholkas detta av den brasklapp som finns i propositionen om att akademins verksamhet skall ”alltid utövas inom de rättsliga ramar som finns och utifrån den värdegrund som gäller”.

Foto: FREDRIK PERSSON

I propositionen preciseras det till ett äldre värdegrundsdokument för statsanställda. Dokumentet i sig utgår från de lagar och regler som styr tjänsteutövningen. Med det dokumentet och ännu mer genom en skrivelse om att kunskapssökande regleras av ”den värdegrund som gäller” öppnar man upp för en godtycklig styrning av forskning och högre utbildning.

Annons

Frågan om den akademiska friheten illustreras ofta av epitetet som står över ingången till Uppsalas universitetsaula, ”Att tänka fritt är stor men tänka rätt är större”, så även Hultman och Moberg debattinlägg. När citatet sattes över dörren på artonhundratalet togs den ur sitt äldre filosofiska kontext och gjordes av universitetsledningen till ett slagträ i en debatt om just forskningens villkor. Det fria tyckandet behöver inom universitetens rum underställa sig den akademiska traditionen och forskningsmetoden.

”Tyvärr får tillfälliga stormar och debatter om sådant som namn på salar, ord som används, litteraturlistors könskvoter eller rent av fabricerade anekdoter om diskriminering stort genomslag.”

Det är värt att tänka på att den etiska prövning som forskning ställs inför också klargör att risker och etiska dilemman skall ställas i proportion till forskningens värde. Debatter om kränkningar lämnar sällan rum för sådana nyanser. God forskningssed och värdegrundstänkande kan överlappa. Men det senare är ofta mer vidlyftigt och tar inte akademins särställning i beaktande.

Den akademiska sfären har inte de egna lagar som den hade en gång i tiden. Men forskning behöver fortsatt skyddas från politikens vilja att styra och ställa. Hotet mot fri forskning och lärande kommer dock även från innanför institutionerna. Uppmärksammade fall där den akademiska friheten hotats handlar ofta om ett fåtal studenter som försöker påverka utbildningen. Men deras ideologiska raster hade inte spelat någon roll om de inte samtidigt bejakats av rektorer och andra ledande personer.

Tyvärr får tillfälliga stormar och debatter om sådant som namn på salar, ord som används, litteraturlistors könskvoter eller rent av fabricerade anekdoter om diskriminering stort genomslag. I förlängningen leder det till en ängslighet och osäkerhet om vilka regler som faktiskt gäller för det ”fria kunskapssökandet”. Är det fritt eller förutsätts en lyhördhet för dagsaktuella politiska kontroverser för att få verka vid svenska lärosätten?

Pontus WesterholmSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons