GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Allt nytt behöver inte vara fult

När kommunen visade ritningar och bilder under 2018 på hur man tänkte sig kommunhuset i Växjö skulle se ut blev det storm på Smålandspostens insändarsida. Anklagelser om att det skulle bli Sveriges fulaste kommunhus och att man förstörde stadsmiljön inkom.
Ledare • Publicerad 17 april 2021
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

När SVT Nyheter frågade människor på Storgatan i veckan vad de tyckte om nybygget var det dominerande svaret just att det var fult och sänkte intrycket av omgivande äldre bebyggelse.

Växjös nya stations- och kommunhus.
Växjös nya stations- och kommunhus.
Foto: Lars-Göran Rydqvist

Växjös stadsarkitekt Henrik Wibroe fick tillfälle att försvara projektet och sade att ”det ligger i betraktarens ögon” huruvida det estetiskt tilltalar en eller ej. Han avfärdade kritiken som rädsla för allting nytt och menade i en kommentar på SVT:s hemsida att man ”får dock inte falla tillbaka på nostalgi utan det är viktigt att det vi bygger idag avspeglar vår tid”.

Kritikerna Wibroe verkar ha i åtanke är de som kallas Arkitekturupproret av vilka en representant också kom till tals i nyhetsinslaget. Det är en grupp på Facebook som funnits sedan 2014 och som nu är uppe i över femtio tusen medlemmar. Förhoppningen är att komma ifrån det minimalistiska ideal av glas, betong och stål som präglar modern arkitektur. Stadsarkitektens försvar får mig dock att tänka på ett i stort okänt embryo till den folkrörelse som nu går till storms mot fula hus.

Den retrogardistiska kulturtidskriften Aorta har sporadiskt kommit med nummer genom åren och har som huvudspår att rikta kritik mot rådande konst- och poesiideal som kretsen kring tidskriften menar har kört fast i en stelnad radikal pose. I det nionde numret från år tjugohundra tar en arkitektstudent till orda under rubriken ”Hållbarhet, Skönhet, Funktionalitet”.

Skribenten kritiserar där modernismens tidiga förgrundsgestalter för att ha klippt banden till klassisk arkitektur samtidigt som man upprättade en lika moraliserande syn på arkitekturens uppgift som sina föregångare. Det tidiga nittonhundratalets snäva krets av tongivande arkitekter tolkade in att arkitekturens primära uppgift var att fylla en funktion och inte mycket mer. Det estetiska sammanfattades med orden ”less is more”.

Han som myntade talesättet var den tongivande teoretikern Mies van der Rohe. Han hyllade även arkitekten som den ”som suveränt tolkar tidsandan och uttrycker den i rum”. Självgodheten över att man kan ta samtiden i anspråk och sätta sig över kritik som hänvisar till en äldre tradition går inte att ta miste på.

Artikelförfattaren var Albert Svensson som nu en av Sveriges få arkitekter som ritar hus i klassisk stil. Föga förvånande var han under en period engagerad i Arkitekturupproret. Problemet med modern arkitektur finns dock inte i den allmänna opinionen utan i byggandet.

Det handlar om mer än en sekteristisk arkitektkår som slår vakt om nittonhundratalets uttrycksformer. Det är både en krass ekonomisk kalkyl av vad som är kostnadseffektivt byggande och ett problem som återfinns hos beställare som saknar visioner.

Alla som vill uppföra ett hus har ett ansvar att bidra med skönhet och förvalta det estetiska arv som folkflertalet vill bevara och se utvecklat för en ny tid. Det borde även Växjö kommun tänkt på.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Smålandsposten och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.

Läs mer