Annons

Att älska det romerska imperiet

Det är ju rätt kul att en svensk kille på Instagram uppmanar kvinnor att fråga sina män hur ofta de tänker på det romerska imperiet och låta förstå att de kommer att bli chockade av svaren - och att det exploderar till ett internationellt debattämne. Kvinnor är uppenbarligen förvånade över hur ofta män tänker på det romerska imperiet.
Ledare • Publicerad 25 september 2023
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Och lite irriterade att döma av en del svenska kvinnliga krönikörer, varav den mest ogina för ett par dagar sedan underströk att Hitler minsann också tänkte på det romerska imperiet.

Annons

För en del män är det dagligt tankegodis, för andra kanske veckovis eller glesare. Men oavsett verkar romarnas historia onekligen vara djupt planterad i det manliga världssynen. Men frågan som framför allt kvinnor nu ställer världen över kanske inte skall vara varför utan i stället varför inte?

Romarnas krigsmaskin var ju helt enastående men det är inte enbart någon slags tonårsentusiasm som har fångats idag. Romarna var också de mesta ingenjörerna. Vägarna, avloppen och akvedukterna var av ett slag som utgjorde civilisatoriska landmärken i mänsklighetens historia. I stort sett standardiserade konstruktioner från germanska sumpmarker till syrisk öken. Och kalla det stereotypt men män gillar att bygga och fixa saker. Även om de inte prompt gillar det är det ofta de jobben de hamnar i: elektriker, asfaltsläggare, rörmokare och så vidare.

”Men frågan som framför allt kvinnor nu ställer världen över kanske inte skall vara varför utan i stället varför inte?”

Vad romarna åstadkom var unikt. En del av vägarna och broarna var så väl gjorda att de används än i dag. De visade vad som var möjligt att åstadkomma i en brutal och kaotisk värld bara viljan och planeringen fanns.

Men det är också just det där med viljan. Imperiet föll och förklaringarna tävlar med varandra.

Klassicisten och militärhistorikern Victor Davis Hanson är tydlig med vad som stod på. Det var inte det att grannarna blev militärt övermäktiga. Davis Hanson pekar på skillnaden mellan kartagern Hannibals anfall på tvåhundratalet före Kristus och de germanska stammarnas intrång ett halvt årtusende senare. Hotet från goter, heruler och markomanner skulle romarna som mötte Hannibal ha skrattat åt trots att riket vid deras tid var mindre.

Forum Romanum v
Forum Romanum vFoto: Martina Holmberg / TT

De senare romarna saknade nämligen den sorts lojalitet från medborgarna som springer ur känslan att man representerar något mer värdefullt än angriparen. Sådant som fick romarna att till Hannibals förvåning vägra fred och i stället smida nya vapen efter katastrofen vid Cannae. Det som ytterst fick det romerska imperiet att spricka sönder var en moralisk kris, inte en materiell.

Den mest kraftfulla civilisationen före vår egen gick under trots sin tekniska överlägsenhet. I vilken mån avspeglar sig det romerska ödet i vår egen tid? Den frågan lurar ständigt bakom bilderna av legioner, palats och gladiatorspel. De romerska intrycken är praktfulla men också oavbrutna påminnelser att ge akt på sådant som löser upp kittet i den civilisation vi själva tar för given på samma sätt som romarna gjorde.

Det är med andra ord väldigt bra att män går omkring och tänker på det romerska imperiet.

Fredrik HaageSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons