Att vara med på listorna
Christer Tessmann, som jobbat som polis i 30 år, lyfte i Kvartal (25/10 2023) att det under våren i år rört sig om 250 personer som var tänkbara måltavlor inom ramen för aktuella gängkonflikter. Nu kan denna siffra ha stigit till över tusen, då nya konflikter bubblat upp.
Polisen har talat om hur de hittat ”dödslistor” på mobiltelefoner tillhörande medlemmar i kriminella nätverk. Flera personer som dödats eller varit tilltänkta mål i år har haft kopplingar till just dessa listor. Däremot räcker det inte att bara stå på listorna för att få polisiär hjälp.
Tessmann uppger att det i princip är omöjligt för polisen att erbjuda skydd till alla som kan vara eventuella måltavlor, då det hade krävts 6000 poliser bara för att klara denna uppgift. Enligt honom tvingas BOPS (sektionen för brottsoffer- och personsäkerhet), vara allt mer restriktiva rörande vem de kan erbjuda hjälp.
”Men i allt större utsträckning blir utomstående också dödade eller skadade.”
År 2018 sade dåvarande justitieminister Morgan Johansson att de kriminella främst gav sig på varandra. Men i allt större utsträckning blir utomstående också dödade eller skadade. Det rör sig ibland om förväxlingar och felskjutningar. Men rör sig också om släkt till kriminella som blir attackerade, då andra kriminella vill statuera exempel mot rivaler som flytt utomlands och inte själva är inom räckhåll.
Man skall också minnas att man inte ens behöver stå med på kriminellas listor för att vara i riskzonen. Tidigare i år avled en ung kvinna efter en explosion i Uppsala för hon bodde granne med det tilltänkta målet. En annan man i Stockholm sköts ihjäl bara för han delade efternamn med en kriminell måltavla, och en förväxling troddes hade skett enligt polisen.
Att vara med på listorna. Att vara släkt med någon på listorna. Att bo granne med personer på listorna. Att helt enkelt bara råka dela efternamn med aktiva kriminella. Allt detta räcker för att riskera att bli ett offer.
Samtidigt är polisen hårt ansträngd och tvingas göra svåra prioriteringar, då läget är så pass illa och tillräckliga resurser saknas. De hinner helt enkelt inte med. Hjälp kan inte ges till alla som är behövande.
Sverige, ett rikt och modernt land, kan inte försäkra sina medborgare tillräcklig trygghet i dagsläget. En majoritet av svenskarna oroar sig i stor utsträckning över brottsligheten enligt BRÅ. Förtroendet för polisen har sjunkit med fem procentenheter från förra året. Vad säger det om vart vi är på väg?
För regeringen är det nu viktigt att se och ta problemet på allvar, för att oroliga svenskar inte kan räkna med att få tillräckligt stöd är inte en utveckling som man acceptera. Att kunna få hjälp när man behöver är en viktig grundbit i förtroendet för rättsväsendet.