Avdraget som minskar klyftorna
Det slås fast att i de grupper med liten lönespridning, som vård- och omsorgsutbildningar, visar det sig vara en dålig investering att ta en akademisk examen jämfört med att börja jobba direkt efter gymnasiet.
Det finns invändningar mot resonemanget. Man kan ju tänka sig att människor som studerar knyter andra värden än just pengar till sitt yrke. Livslön är i många avseenden ett trubbigt mätinstrument, men inte helt irrelevant.
Saco är skeptiskt till ett alltför progressivt skattesystem, eftersom den högre lön som ofta följer av en längre utbildning beskattas hårdare. Värnskatten kan tas som ett exempel. Den kallas ibland för en ren straffskatt på utbildning.
Även jobbskatteavdraget ökar progressiviteten, framgår det av rapporten. Tvärtemot vad som påstås i den allmänna debatten alltså, om att det är de rika som får de största skattesänkningarna med regeringens skattepolitik.
Sacos kritik utgår från det faktum att även om jobbskatteavdraget ökar livslönen för en högskoleutbildad så ökar livslönen ännu mer för en gymnasieutbildad. Studien slår i övrigt också hål på myten om ökade löneskillnader under 2000-talet. Förhållandet är snarare det omvända.
En slutsats är alltså att om man vill öka löneklyftorna i Sverige, så bör man gå i motsatt riktning än den kurs regeringen slagit in på och successivt avskaffa jobbskatteavdraget. Vilka partier som nu skulle vilja göra det.
