Bättre beredskap på landet

Ledare ,

Personlig beredskap är ett sätt att värna gemenskapen.

För nästan precis femton år sedan drabbades Kronoberg av stormen Gudrun och för tio år sedan bildades Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) för att stärka samhällets motståndskraft mot kriser och katastrofer. Arbetet med att informera allmänheten om lämpliga åtgärder är en viktig och jämförelsevis billig försäkring som kan minska tragiken i farliga situationer.

MSB:s chef för den operativa avdelningen Anneli Bergholm Söder
MSB:s chef för den operativa avdelningen Anneli Bergholm Söder

Smålandspostens ledarsida mötte i Sälen Anneli Bergholm Söder, chef för MSB:s operativa avdelning för ett samtal om personlig beredskap och förväntningar vid en större samhällskris.

För tre år sedan kom beskedet att hushållen i Sverige vid en större samhällskris skall klara sig en vecka utan hjälp från myndigheter, tidigare var det bara tre dagar. Varför det?

–Egentligen är det inte en specifik gräns. Det är försvarsberedningen som har föreslagit en vecka, det är en inriktning. Det man är ute efter är att påfrestningarna i samhället kan bli större vid höjd beredskap och därför bör man ta till sig att man skall kunna klara sig själv lite längre. Det blir särskilt viktigt då vi har ett samhälle där vi är ännu mer beroende av el, telecom och transporter. Vi har en just-in-time-struktur där varorna kommer varefter utan stor lagerhållning. Därför måste man tänka sig för innan något händer. Då kommer man nämligen inte kunna räkna med myndigheternas hjälp. De tittar naturligtvis på att skydda liv och hälsa men vi behöver en samhällsstruktur och få den samhällsviktiga verksamheten att fungera igen och därför kan de inte på samma sätt fokusera på enskilda personer. Man måste titta på helheten och få igång försörjning. Då får man ta ett eget ansvar själv och inte räkna med myndigheternas omedelbara hjälp.

Handlar detta om att statens resurser inte räcker till att hjälpa medborgarna?

–Tvärt om skulle jag säga. Vid en större katastrof behöver du och jag som inte är utsatta nog tänka oss att vi skall klara oss själva. Vid en katastrof drabbas framför allt redan utsatta grupper, rörelsehindrade och andra med särskilda behov. Då behöver statsmakten faktiskt fokusera på dem först och främst och inte på oss medborgare som är friska och starka.

Vad är viktigast för att förbättra sin beredskap?

–Mitt råd är att i ett tidigt skede gå in på krisinformation.se och titta på vad du skall tänka på. Det handlar om att ha vatten och mat som är hållbar. Till exempel torrprodukter. Men man behöver också veta hur man hittar information vid en kris. Att ha en vevradio hemma är inte helt fel och har du inte det så kanske du skall ha en batteriradio. Om du har bil är det en god ide att hålla den fulltankad. Se till så att du har tillgång till de här basala sakerna. Hur har du tänkt kring dina toalettbesök om toaletterna inte fungerar? All information om detta finns på krisinformation.se, läser man där kan man förbereda sig. Det behöver inte vara överdrivet, men man behöver tänka till. Hur får du tag på vatten? Hur skall du tänka kring toalettbesök? Hur får du del av mat om det har blivit en stor olycka eller naturkatastrof? Och framför allt, hur blir du varm?

Kronoberg är ett skogslän. Skogen är avgörande för ekonomin och samhället här. Många minns stormen Gudrun och många följde bränderna i Bergslagen med oro. Finns det särskild hänsyn att ta när man lever av och med skogen?

–Om du lever ute på landsbygden är du ofta bättre skyddad än de som lever inne i stan, du har bättre möjligheter till beredskap. När det gäller bränder är viktigt att få del av information, om man skall evakuera eller inte. Om det finns sätt att hjälpa andra eller inte. Jag skulle vilja säga att landsbygdslänen klarar sig bättre än storstäderna eftersom man där bor i höghus med små hushåll, har liten förvaring och kanske inte har en vana av att klara sig själv.

I ett välfärdsland som Sverige är det lätt hänt att samhällsservice tas för givet. Få ser ens hur mycket av inkomsten som betalas in i skatt och avgiftsfria verksamheter tenderar att värderas lägre än de borde. Allt detta ställs på ända om katastrofen slår till. Erfarenheter visar att samhällsandan finns stark kvar även när våra vardagliga bekvämligheter tas ifrån oss. Problemet är att beredskap måste till när innan krisen kommit, mitt i denna bekväma vardag. MSB:s informationskampanjer är en viktig påminnelse om att samhällsgemenskapen är mer än ett kund- och leverantörsförhållande.