GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Bättre tag mot stöldligorna

Tullen får större befogenheter men behöver också mer resurser.
Ledare • Publicerad 26 juli 2021
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Kronoberg och andra delar av södra Sverige har sedan ett par år varit plågat av stöldligor som med stor vana brutit sig in i garage, villor och gårdar. Bildelar, verktyg, båtmotorer och ibland hela fordon har stulits och skickats till utlandet. Ett vanligt tillvägagångssätt har varit att bilar och lastbilar fyllts med stöldgods och sedan tagit en färja från någon av de hamnstäder som knyter ihop Götaland med kontinenten.

Förväntningarna på vad svenska myndigheter skall klara av är höga. Det är även tankarna om vad resurserna skall räcka till. Tullverket har länge haft för lite att röra sig med. EU:s fria rörlighet var nog en viktig del i att tullens verksamhet prioriterades ned hos politiken. Den ökade gängkriminaliteten med vapenvåld och droger som explosivt bränsle har gjort tullen mer aktuell än någonsin. Den behövs för att strypa tillgången till detta bränsle.

Tullen får nya redskap men behöver mer resurser.
Tullen får nya redskap men behöver mer resurser.
Foto: Pontus Lundahl/TT

Men EU:s fria rörlighet har visat sig bära på mer än bara ekonomisk vinning och kulturellt utbyte. Stöldligor från EU-länder och öststater har etablerat Sverige som destination för sina turnéer. Stöldgods för hundratals miljoner kronor förs ut ur landet och tullen har fortfarande inte tillräckliga resurser eller befogenheter för att stoppa resorna.

En viktig förändring träder ikraft nu vid månadsskiftet. Då kommer tulltjänstemän till slut få befogenhet att göra ingripanden vid brottsmisstanke och genomföra inledande förhör med misstänkta. Det är något som gör att lastbilar fyllda med stöldgods kan stoppas av tullens personal utan att behöva invänta polis. Väntan har i vissa fall inneburit att stöldgods kunnat lämna landet trots att man misstänkt att brott begåtts.

Pandemin gav andrum från inbrotten som minskade rejält när fler arbetade hemma och gränserna mellan länder återuppstod. För att upprätthålla förtroendet för EU:s fria rörlighet bör man se till att utnyttja detta andrum och ta kontrollen över utgående trafik. De som drabbats av inbrott är inte sällan personer som gjort stora investeringar för att hålla igång olika verksamheter utanför storstäderna. Det rör sig om jordbrukare och anläggningsentreprenörer med dyrbara maskiner som skrivs av under många år. Stölder förstör dessa känsliga ekvationer och gör det svårt att leva utanför större städer.

Problemet framöver är att resurserna till tullen fortfarande måste delas upp mellan den ingående och den utgående trafiken. Och kampen mot de gängkriminella måste nog prioriteras. Det går tyvärr inte att komma ifrån att vissa problem ställs mot varandra på det sättet. För den som lever långt från droger och gängkonflikter kan det vara svårt att acceptera att så lite resurser läggs på att hindra inbrott. Här finns ett förtroendekapital som måste förvaltas, vanliga människor behöver veta att de också får hjälp om de drabbas av inbrott.

Jacob SidenvallSkicka e-post