Annons

Befria studentmössan

Det är underbart att få se städer och gator fyllda av unga glada människor och deras uppklädda familjer. Men en sak borde åtgärdas.
Ledare • Publicerad 7 juni 2023
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Det handlar om studentmössorna. De har drabbats av förslagna entreprenörer som i vinstmaximeringens namn hittat på att ingen mössa är komplett utan guldskrift, brokader i metall och andra möjligheter för studenten att uttrycka sin personlighet.

Men studentmössan handlar förstås inte om att uttrycka personlighet. Den är inte ens ett tecken på att man klarat av en bedrift. Studentmössan är ett tecken på att man gör anspråk på att bli en del av en ny gemenskap. Den syftar framåt.

Studentmössor borde vara utan skrift.
Studentmössor borde vara utan skrift.Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
Annons

Tyvärr är de personliga studentmössorna äldre än jag ville erkänna. I de omfattande samlingarna hos Sörmlands Länsmuseum efter länsveterinärmästaren Segelberg finns ett foto. En skolpojke sitter uppradad med sin familj och bär en skolmössa i mörkt tyg, uppenbart besläktad med studentmössan. Gossen gick på läroverk i Nyköping och mössorna var självklart ett tecken på detta.

Så var det i det gamla svenska klassamhället. Från tioårsåldern stack läroverksbarnen ut i gatubilden, antingen med mössor eller med andra kännetecken. Många författare har delat med sig av upplevelser från de olika sidorna av denna uppdelning. Men uppdelningen verkar också ha gett en viss kraft åt dem som tog studentexamen.

Man lyftes in i en gemenskap som handlade om något annat än att klara av brödfödan och verkar ha upplevt att man hade ett ansvar. Författaren Herman Hesse beskriver detta uppdrag som det viktigaste i världen när han i Glaspärlespelet målar upp en framtidsvision där bildningen kräver höga murar för att hållas vid liv.

Hur är det då med den saken? Information har aldrig varit mer tillgänglig än den är idag. Den som vill förkovra sig har aldrig tidigare haft bättre tillgång till högre utbildning. Det är på pappret fantastiska förutsättningar efter att murarna rivits. Men vad har hänt när formerna för denna bildning lösts upp? Varken läroverken eller studentexamen finns kvar, efter politiska beslut från Socialdemokraterna. Det har inneburit mer frihet, men också mindre att luta sig emot.

En studentmössa bör vara fri från text. Det är klart att klasskompisarna från gymnasiet skall skriva sina namn i den. Men det är lika självklart att deras namnteckningar skall blekna med åren. Att bli student syftar framåt mot en ny gemenskap, och en viktig del av den gemenskapen är att det är kunskap och strävan som spelar roll, inte varifrån du kommer.

Det finns ett par gymnasieskolor som har tillräcklig social status för att komma undan med färggranna mössor. Lundsberg, Sigtuna humanistiska läroverk, Franska skolan i Stockholm. Man får unna dem det. Men det handlar om en, så att säga, sekulär status. Och det är olyckligt men förståeligt att de har blivit normen som andra härmar.

Livet som student är en arbetsgemenskap för att upprätthålla mänsklig kunskap och förfining. En del av friheten i dagens ordning är att man får lov att strunta i det, men den som tar uppdraget på allvar bör köpa en ren studentmössa och sedan åka till en universitetsstad som ett oskrivet blad och låta sig omformas av det man möter.

Jacob SidenvallSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons