Bevara brukandet

Anledningen till detta är att vi mäter skyddad mark på ett annat sätt än vad andra länder gör när de skall rapportera in hur det går med åtagandet att skydda totalt sjutton procent av landytorna från exploatering. Tyskland anger att trettiosju procent av skogarna och ängarna är skyddade, medan Sverige just nu inte lyckas nå upp till sjutton procent.

Skillnaden är att nittio procent av de områden som Tyskland räknar med i sin sammanställning är klassade som kulturmiljöer där brukande av skog och mark är en del av bevarandet. Skulle Sverige räkna på samma sätt med de olika former av skydd som finns så skulle vi kunna hänvisa till att femtioåtta procent av vår mark är skyddad. Detta enligt en rapport som Lantbrukarnas Riksförbund sammanställt.

Det här handlar inte om att omfamna ett synsätt där internationella åtaganden skall mötas med bondslughet för att framställa sig själv i god dager. Sverige skall förstås rapportera in skyddad skog på ett sätt som innebär att viktiga miljöer faktiskt bevaras. Men det som är slående är att brukandet av skog och mark har så låg status i detta arbete i Sverige.

Ett aktivt skogsbruk står inte i motsatsförhållande till att skapa naturvärden i skogen. Skötsel av skogar skapar andra miljöer än den som finns i regelrätta naturreservat och därmed mångfald. Fortsättningsvis gör skogsägare frivilliga avsättningar som tillsammans med så kallade hänsynsytor rimligen borde kunna tas med i beräkningarna när Sverige jämför sig med andra länder.

Är vi då sämst eller bäst i klassen? Det beror på hur man räknar, men det skapar problem med självbilden om man inte är medveten om att det finns olika sätt att räkna. LRF:s rapport är därför en viktig del i att lyfta blicken och se hur skogsbruket och naturskyddet står sig i jämförelse med andra.

Rapporten vittnar också om att vi i mångt och mycket är fast i ett konflikttänk när det kommer till jord- och skogsbruk. Brukande ställs mot bevarande och därför ser det ut som att vi skyddar så lite skog. Samtidigt finns en insikt om att vissa miljöer kräver människans fortsatta arbete för att bevaras. Naturskyddsföreningen sålde för en tid sedan en herrgård utanför Växjö men behöll ägorna för att se till så att ängarna fortsatt kommer att betas av kor och hålla landskapet öppet för att gynna andra arter.

Det är viktigt att jord- och skogsbrukare får veta vilka förutsättningar som gäller för verksamheten. Sämst eller bäst i klassen spelar roll för vilka ansträngningar man kan förvänta sig från myndigheterna i framtiden. Det vore bra för förutsägbarheten om de skilda bilderna av läget kan jämkas samman.