GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Bill of rights på Internet!

Sveriges Radios rubriksättning är något orättvis: ”Regeringen vill lagstifta mot skadligt innehåll på sociala medier”. Digitaliseringsminister Anders Ygeman använder faktiskt inte det skummiga uttrycket ”skadligt innehåll”. Men utspelet är oroande nog ändå.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Ygeman vill att EU skall tvinga sociala medier såsom Facebook, Instagram, Youtube, Twitter med flera att ta ett skarpare juridiskt direktansvar för vad folk publicerar hos dem. Vill inte EU det skall Sverige ensamt införa ett sådant ansvar. Ygeman tycker att ägarna av de här plattformarna skall kunna ställas till svars rättsligt om det förekommer olagliga uttryck på dem.

Återigen den komplicerade frågan om ägarna skall vara redaktörer eller just plattformsägare. Huvudspåret bör förstås vara att plattformarna skall få vara just plattformar. Det är själva anledningen till att de kunnat växa. Samtidigt har de tagit på sig ett godtyckligt redaktörskap som fått som konsekvens att ett antal användare har blockerats utan möjlighet att värja sig.

Vi kan egentligen bara hålla två saker för givna i en sådan här diskussion. Att high tech-företagen vill ta lättaste vägen ut och att sådana som Ygeman vill ha så mycket kontroll som möjligt.

Det finns alltså anledning att vara orolig. För ingen av de där två utgångspunkterna är till yttrandefrihetens fromma. Sociala medier-företagen tillhandahåller vad som i praktiken är en central del av dagens offentliga torg i oligopolform. Om de tillhålls att ta ett slags direktansvar för det som redan i dag är förbjudet i lag, såsom olaga hot och anstiftan till brott, har vi ett problem, även om Ygeman inte direkt nämner enbart kränkningar. För vad Ygeman i princip säger, men naturligtvis utan att just säga det, är att det i förlängningen ändå kommer att handla om politiska bedömningar. ”Hat” är nämligen en brottskategori. En töj- och tänjbar sådan.

Vi kan alltså få en situation där high tech-företagen inte bara ”överförsäkrar” sig genom att plocka bort allt som är i närheten av att kunna klassas som hatiskt. Utan också, än värre, en allt accelererande censurering från deras sida eftersom västerländska regeringar gärna stiftar nya lagar där luddiga hatbegrepp görs ännu luddigare.

Vi kan vara säkra på att Facebook, Youtube och Twitter tänker hålla på på det sättet just för att det redan sker.

En person som plockas bort, deplattformeras, har i praktiken förlorat en del av sin medborgarröst. Men utan att kunna vidta några åtgärder för att få sin röst tillbaka. Det finns inga etablerade legala möjligheter eftersom företagen tillåts ha vilka godtyckliga användarvillkor och kundservicebemötanden de vill. Och här menar Ygeman dessutom att företagen skall hållas ansvariga för hur strikt de följer sina egna redan godtyckliga användarvillkor – som i sin tur kan ändras över en natt om de bestämmer sig för det.

High tech-företagens makt och tvivelaktiga rättsliga ställning blir allt mer ohållbar ur ett yttrandefrihetsperspektiv. Vi närmar oss den punkt där det börjar bli dags att ge de rätt som vill se en ”Bill of rights”, en rättighetskatalog, för användare av sociala medier, som accepteras internationellt. Det är inte vådan av hätskhet och kränkningar som står på spel i detta utan yttrandefriheten.

Läs mer