Annons

Björklunds politik får internationellt stöd

En expertgrupp från OECD har analyserat den svenska skolan med utgångspunkt i Pisa-undersökningen. Tanken har varit att en internationell grupp, neutral inför den inrikespolitiska debatten, skulle peka på tänkbara förändringsområden.
Ledare • Publicerad 19 februari 2014

Och sådana måste finnas. Av 34 länder som jämfördes i senaste Pisa-undersökningen hamnar Sverige på 28:e plats i matematik, på 27:e plats i läsförståelse och på 27:e plats i naturvetenskap.

De flesta OECD-länder har under de senaste åren legat på en ganska konstant nivå på elevernas kunskap. De nordiska länderna, inklusive Finland, utmärker sig genom att resultaten faller. Snabbast faller de dock i Sverige. År 2003 var det 17 procent av de svenska eleverna som inte nådde upp till vad OECD anser vara de mest grundläggande mattekunskaperna. I?dag är det 27 procent.

Annons

Under samma period har också andelen svenska elever i den toppresterande gruppen halverats. OECD:s Andreas Schleicher lade särskild vikt vid den senare siffran under presskonferensen igår. Antalet toppresterande elever inom matematiken anses ha mycket stor effekt på ett lands långsiktiga ekonomiska utveckling.

Vilka är då OECD:s rekommendationer? Analysrapporten konstaterade att pengar inte verkar vara vad som saknas i den svenska skolan. Sverige ligger på tionde plats av de 34 när det gäller pengar satsade per elev. Vi får alltså ut ganska dåliga resultat i förhållande till vad vi investerar i skolan.

OECD pekar istället på själva undervisningen. Men de underkänner svenska politikers betoning av små klasser. Storleken på klasserna tycks inte ha någon nämnvärd effekt på elevernas kunskaper när man jämför internationellt.

Vad som istället är gemensamt för de mer framgångsrika länderna är fler undervisningstimmar. I till exempel matematik får svenska elever trettio minuter mindre undervisningstid i veckan än snittet för OECD.

Den andra faktorn, vilken anses mest avgörande, är lärarna. I de länder där barnen lär sig mest tjänar lärarna också mest pengar och har högst status. Sveriges placering i den nedre delen av skalan när det gäller kunskaper motsvaras av lärarlönerna. Vi får den kvalitet vi betalar för, om man ska uttrycka sig krasst.

Sverige sticker också ut när det gäller bristen på ro i klassrummen. De flesta jämförbara länder har mind­re stökiga skolmiljöer, och den allmänna trenden under senare år har i andra länder varit att förbättra disciplinen i klassrummen. Sverige ligger kvar på en nivå där många elever upplever sin dagliga miljö som stökig och bullrig.

Sammantaget ger OECD:s analys stöd åt utbildningsminister Jan Björklunds (FP) problembeskrivning och vidtagna åtgärder. Om det hjälper honom återstår att se. Social­demokraterna har just nu högre förtroendesiffror inom skolpolitiken. Ibrahim Baylans (S) två paradfrågor är mer pengar och mindre klasser. Det vill säga precis de två saker som OECD menar inte är Sveriges problem.

MATHIAS BRED

Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons