GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Bristande biotop i Bryssel

Kanske är det en naturlig utveckling av EU-projektet. Men lyssnar man till de debatter som förs i Europaparlamentet är det som att en välkänd sångfågel tystnad. Som om dess habitat inte längre finns.
Ledare • Publicerad 30 oktober 2021
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Jag talar förstås om de parlamentariker som med näbbar och klor slogs för att begränsa EU:s maktanspråk. Talet om ett samarbetet ”som gör ett fåtal saker bra” sitter i ryggmärgen för många högerpersoner och har också framförts av flera av de borgerliga partiernas parlamentariker så många gånger att man tagit orden för givna.

Men tiderna förändras. Svenska högerparlamentariker börjar se ensamma ut. Kritiken mot unionen har utkristalliserats till hot om att lämna samarbetet enligt brittisk modell. Ofta framförs hoten av regeringschefer som kallt räknar med att omställningsmiljarderna skall nå den nationella ekonomin utan förväntningar. Senaste bråket gäller Polen. EU har skjutit upp utbetalningen av tjugotre miljarder euro för att försöka förmå landet att ändra villkoren för domstolarnas politiska oberoende, som anses vara otillräckligt. Men Polen kommer förstås stanna i det mycket lukrativa samarbetet trots det som upplevs som grova kränkningar av den nationella suveräniteten.

Ser man till svenska förhållanden kunde en del av vänsterkritiken mot unionen tystas just genom att Bryssel tog sig friheten att öppna upp nya politikområden för sitt inflytande. Den sociala pelaren handlar om att påverka medlemsländernas arbetsrättsliga villkor och se till att skapa en unionsgemensam standard. Plötsligt är socialpolitik, något av det som kommer närmast vardagen, något som väljare måste aktivera sig i EU-valet för att kunna påverka.

Men den verkligt stora frågan är klimatpolitiken. Ingen annan fråga har varit så effektiv i att flytta makt från medborgare till makthavare i Bryssel. Med ett Europaparlament som efter valet 2019 blev grönare och mer aktivistiskt har ambitionerna inte bromsats. De som ställt sig tveksamma till huruvida Bryssel är rätt instans för att bedöma hur svensk skog på bästa sätt bidrar till klimatomställningen har splittrats i olika grupper. De som sätter ned foten och kräver att subsidiaritetsprincipen helgas kan ignoreras eftersom en annan del av oppositionen väljer att samarbeta för att påverka besluten i en bättre riktning.

Ungefär så kan man karaktärisera de svenska parlamentarikernas hantering av frågan om EU:s planerade taxonomi som kommer att avgöra vilka investeringar som skall ses som hållbara och inte. Medan Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna försökte stoppa ett dåligt förslag så tidigt som möjligt ville Socialdemokraternas parlamentariker, som också har invändningar, låta frågan gå till ministerrådet istället.

Färgglada flaggor men inne i parlamentet är mångfalden mindre.
Färgglada flaggor men inne i parlamentet är mångfalden mindre.

Klimatomställningen kräver viss politisk inblandning. Tanken är att skapa osynliga hinder som vi tar oss över innan vi ställs inför verkliga som kommer att kännas betydligt mer. Men, som högern så ofta påpekat, följer man inte sina principer kommer andra inte känna sig tvungna att göra det. Subsidiaritet borde vara ett värde även i klimatpolitiken. Den svenska skogen kan bidra till klimatomställningen utan att skogsägare får mindre förfoganderätt över sin egendom.

Jacob SidenvallSkicka e-post