Bristen är större på Filippinerna
Det är inte så svårt. Filippinerna har en enorm befolkning där många är relativt fattiga men talar engelska. Det är därför filippinska läkare och sjuksköterskor blivit en exportsuccé. Som Sverige genom vårdbolaget Attendo blivit en del av. Genom deras program som inleddes 2016 har över femhundra sjuksköterskor kommit till Sverige för att arbeta vid Attendos olika vårdboenden och verksamheter.
Men Migrationsverket har nu markerat mot upplägget, det följer inte EU:s regler för hur arbetskraftsinvandringen skall fungera. Innan europeiska arbetsgivare får lov att vända sig till länder utanför unionen för att få tag på kompetens. Idén är att arbetssökande i EU skall ha möjligheten att ta del av hela utbudet i unionen då mycket kan lösas smidigare om rekryteringar sköts på det viset. Ett problem för rekryteringar inom EU är att utbildningarna inte är standardiserade.
Attendo verkar samla sig till att driva en juridisk process för att hindra att hundra av de filippinska sjuksköterskorna som är i Sverige utvisas. Men det är svårt att se att företagets upplägg med en svenska-kurs i Filippinerna skall ses som tillgängliggjord för andra arbetssökande i EU. Kravet att åka till andra sidan jorden för att delta i en språkkurs vittnar om att rekryteringen enbart riktats mot filippinska medborgare.
Bristen på sjuksköterskor är stor, både i Sverige, EU och Filippinerna. Bara en fjärdedel av Filippinernas städer och kommuner har en vårdbemanning som når upp till WHO:s gränsvärde på fyrtioen sjukvårdsanställda per tiotusen invånare. Det innebär att sjuttiofem procent av landets etthundratretton miljoner invånare kan ha en farligt dålig tillgång till vård. Den lägsta siffran i samma mått för Sverige fanns i Stockholm med nittiotre sjuksköterskor per tiotusen invånare (Vårdförbundet 2022). Går man till den direkt jämförliga statistiken från WHO 2022 har Filippinerna ett snitt på femtiofyra sjuksköterskor per tiotusen och Sverige etthundraarton.
I Sverige räknar man med att runt tio procent av sjuksköterskorna lämnar yrket varje år för annat arbete. Det borde rimligen gå att påverka, även om andelen varit nästan konstant de senaste tjugofem åren. Sex av tio som lämnat säger sig vara öppna för att återvända. Man får anta att Attendo trots utgifter för kursen i svenska på filippinsk mark ändå gjort bedömningen att det var mer lönsamt än att försöka locka utbildade svenska sköterskor tillbaka till yrket.
Kringgåendet av EU:s regler hindrar att situationen dras till sin spets, både svenska och europeiska sjuksköterskor hade nog kunnat tänka sig att gå tjänst om villkoren var de rätta. Det är bra att regeringen i förra veckan annonserade en höjning av lägstalönen för arbetskraftsinvandring, det minskar riskerna för att Sverige bidrar till att förvärra den mer akuta bristen på sjuksköterskor i Filippinerna.
