GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Bromsa in biståndet

Sveriges internationella bistånd dras med problem. Riksrevisionen tittade nyligen på hur pengarna hanteras och hur uppföljningen ser ut. Fokuset lades på de pengar som skickas till internationella organisationer. Även om det handlar om stora summor är det ingen som har riktig koll på vad som händer med alla miljarder.
Ledare • Publicerad 3 november 2021
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Cirka tjugosju miljarder kronor per år skickas till så kallade multilaterala organisationer. Det går till sådant som FN, Världsbanken och olika finansiella institutioner som utvecklingsbanker och fonder. Elva miljarder hanteras av Sida och fördelas tematiskt till olika ändamål. Sexton miljarder kronor utgörs dock av vad som kallar kärnstöd och är pengar som skickas utan krav och med ytterst bristfällig uppföljning.

Riksrevisionen anser att man kanske borde kontrollera vad dessa internationella organisationerna gör med Sveriges miljarder. Kanske borde regeringen förklara vad det är man försöker uppnå mer konkret än vaga mål som att ”förbättrade levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck”.

STOCKHOLM 20191217
Sidas generaldirektör Carin Jämtin presenterar sin årliga opionundersökning på en pressträff på huvudkontoret i Stockholm. Svenskarnas förtroende för biståndet till utvecklingsländer faller, visar Sidas årliga opinionsundersökning om svenskarnas attityder till biståndet.
Foto: Claudio Bresciani / TT kod 10090
STOCKHOLM 20191217 Sidas generaldirektör Carin Jämtin presenterar sin årliga opionundersökning på en pressträff på huvudkontoret i Stockholm. Svenskarnas förtroende för biståndet till utvecklingsländer faller, visar Sidas årliga opinionsundersökning om svenskarnas attityder till biståndet. Foto: Claudio Bresciani / TT kod 10090
Foto: Claudio Bresciani/TT

Regeringen och resten av vänstern omhuldar den tanklösa idén om ständigt ökande biståndsnivåer. Det enda som partierna till vänster är oense om är vad man skall använda alla miljarder till. Vart i världen det skall skickas och om det skall minska fossila utsläpp eller inte.

Ett regeringsskifte skulle sannolikt medföra en annorlunda syn på vad biståndet skall gå till och inte minst nivån på den. Bristerna i den förda politiken har blivit uppenbara. Men det finns en historisk skuld. Åtta år med borgerligt styre och en moderat biståndsminister kom och gick utan att biståndspolitiken nämnvärt förändrades.

”Sveriges bistånd är långt ifrån den bild som en del verkar ha.”

En moderat ovilja att röra frågor som ansågs vara sekundära till finans- och jobbpolitiken är en del av förklaringen. Men också att Kristdemokraterna motsatt sig att minska biståndet.

Nu har en förändring skett inom Moderaterna, och en liknande behöver ske hos Kristdemokraterna. Sveriges bistånd är långt ifrån den bild som en del verkar ha. Pengarna går inte till frivilligorganisationer eller lokalt utvecklingsarbete utan puttas in i budgeten på stora administrativa kolosser som FN och finansiella institutioner.

Den underliggande premissen om att Sverige skall ge en viss andel av BNP till ”bistånd”, som i praktiken går till internationella organisationer, är inte en hållbar modell. Politik där mångmiljardbelopp byter händer behöver motiveras med något mer än att det känns som en rimlig uppoffring för en god sak.

Biståndspengarna räddar inte världen. De går till organisationer som historiskt inte bara haft problem med att hantera fiffel och korruption utan också, likt det svenska biståndet, har växt ohejdat.

De gör en hel del bra arbete. Men biståndssystemet har svält till en oöverblickbar magnitud. Ett neddraget bistånd är inte en röd linje – det är snarare en nödbroms.

PONTUS WESTERHOLM

Pontus WesterholmSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Smålandsposten och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.