Annons

Civilsamhället, Sveriges hjärta

Engagerade medborgare är en förutsättning för ett starkt samhälle. Det krävs en balansgång mellan kontroll och uppmuntran av föreningslivet.
Ledare • Publicerad 17 juli 2023
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.
En kan inte göra allt, men alla kan göra något. En bra devis för samhällsengagemang.
En kan inte göra allt, men alla kan göra något. En bra devis för samhällsengagemang.Foto: Lars Wendt

Föräldern som coachar fotbollslaget, scoutföreningen som plockar skräp, kyrkan som erbjuder självavård och fritidspolitikern som reder ut villastadens parkeringssituation. Det engagemang som får Sverige att blomstra. Civilsamhället.

År 2020 var 29 procent av den vuxna befolkningen föreningsaktiva, och hela 75 procent medlemmar i minst en förening. Delar man upp det i olika ålderspann är 70 till 79-åringarna den mest aktiva gruppen medan 20 till 29-åringarna och de som är äldre än 80 år är minst benägna att engagera sig i föreningsliv. Livet har olika faser, men i någon mån är svenskarna genom åren ett engagerat folk.

Annons

När allt fungerar så är det inte mycket uppmärksamhet som riktas åt civilsamhället och de föreningar som samordnar det. Man skulle kunna säga att de fungerande strukturerna tas för givna. I Gällivare spanar frivilliga förmågor från den lokala flygklubben efter skogsbränder för att upptäcka dem i tid. Sommaren 2018 flög de i 192 timmar med vaksamma ögon för rökpelare. När bränderna väl är ett faktum finns bönderna där och använder gödselspridarna som brandsläckare.

”Här krävs en balansgång för att inte lägga sten på börda.”

Mycket av detta fungerar för att människor känner och litar på varandra. Engagemang föder den för samhället oumbärliga tilliten. Ett mått på detta är Tillitsbarometern som via extensiv paneldata mäter hur tilliten i samhället utvecklas över tid och mellan olika delar av Sverige. Kalmar ligger någonstans i mitten, där lite drygt 55 procent svarar att de litar på ”de flesta”. I botten finns Rosengård, en stadsdel i Malmö, där endast ungefär 20 procent har tilltro till människor generellt. Men trenden i Sverige pekar nedåt, tilliten minskar.

Länge har man litat på att dessa små och stora föreningar gör vad de säger att de gör, men nu kan detta komma att behöva kontrolleras. I våras granskade Riksrevisionen det ekonomiska bidragen till civilsamhället och kom fram till att det inte bara var lekande lätt att fuska med bidragen, det gick heller inte att kontrollera om det fuskas. Sverige och norden ligger i topp i ett internationellt perspektiv vad gäller tillit till institutioner och varandra men myndigheter och lagars efterlevnad kan inte längre ta det för givet.

Med ökad kontroll kommer inte sällan ökad byråkrati och ökat pappersarbete brukar inte heller inspirera nya föreningsaktiva. Självklart är det bra att säkerställa att pengarna hamnar i rätt fickor, men här krävs en balansgång för att inte lägga sten på börda för det engagemang som finns. För utan civilsamhället stannar Sverige.

Ester HertegårdSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons