GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Coronafonden blev en bidragsfest

Förra veckan godkände EU-kommissionen ett handfull länders planer för vad de skall använda pengarna ur coronafonden till. Miljarderna börjar betalas ut inom kort.
Ledare • Publicerad 20 juli 2021
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Få länder verkar hittills villiga att låna av fonden. De som fått sina planer godkända tar snarare så mycket bidrag som de kan och låter bli att försätta sig i skuld. Grekland tar dock chansen och lånar nästan hälften av de sammanlagda trettio miljarder euro som landet får från EU. Men det är inte i närhet av vad Italien håller på med.

Efter att ha maxat mängden bidrag till nästan sjuttio miljarder euro, som även Spanien gör, skall Italien utöver det låna drygt hundratjugo miljarder från fonden. Det är knappt en överdrift att säga att de får ut mer än alla andra hittills fått sammanlagt. Det kan jämföras med de trehundra miljoner euro som Sverige begärt.

Foto: Olivier Matthys

Att en av Europas största ekonomier tidigt lamslogs av pandemin sätter sina spår. Men Italien påverkas också av sin inhemska politiska kris och sin nyfunna kärlek till EU. Före pandemin styrdes landet av en koalition av två EU-kritiska partier. Nu heter premiärministern Mario Draghi som bland annat har varit chef för Europeiska centralbanken. Han är främst känd för sin viktiga roll under eurokrisen 2009 och valdes i våras av Italiens parlament med motiveringen att coronastödet måste ros i land.

Sveriges och de andra sparsamma ländernas krav på att merparten av fonden skall utgöras av lån snarare än bidrag hörsammades i förhandlingarna. Men i praktiken har man blivit överkörda. Den totala summan är så massiv att de allra flesta medlemsländer inte behöver låna ett enda euromynt. Bidragsdelen kommer dock inom kort vara tömd.

Varningssignalerna fanns där från början. Det som lanserades som återhämtning i kölvattnet av pandemin blev snabbt ”NextGenerationEU” – som paketet numera kallas. Det är en nebulös blandning av företagsstöd, klimatåtgärder och tekniksatsningar som har svag koppling till den effekt som pandemin har.

”Grekland, Italien och Spanien är fortfarande unionens sorgebarn och har trots många miljarder i stöd fortsatt sacka efter.”

Trots vaga krav på politiska reformer har pengakranen på det hela taget skickat signalen att politiker som missköter ett lands ekonomi och hindrar nödvändiga reformer kan luta sig tillbaka. De ekonomiskt svaga länderna kan lita på att Europas industrinationer öppnar sina plånböcker när det behövs.

Eurozonen har ett ömsesidigt beroende som få innan krisen 2009 kunde föreställa sig vidden av. Sydeuropas stagnation blir med tiden en allt större faktor i hur EU:s ekonomiska system fungerar. Italiens Mario Draghi menar att det här bara är början. Den redan massiva omfördelningen av resurser via EU kommer kanske inte öka så snabbt som han hoppas på, men att det fortsätter i en högre takt än före pandemin kan man räkna med.

På sätt och vis är det som om eurokrisen aldrig försvann. Grekland, Italien och Spanien är fortfarande unionens sorgebarn och har trots många miljarder i stöd fortsatt sacka efter.

EU verkar inte se det som ett problem att det som skulle vara ett krisstöd blir mer varaktigt. Men det är ju ett effektivt sätt att öka den ekonomiska integrationen. Bland de som redan är skeptiska till unionen kommer utvecklingen framåt vara ytterligare ett kvitto på kostnaden för samarbetet.

Pontus WesterholmSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Smålandsposten och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.