Dags att dumpa cancel culture
I USA, där fenomenet syns starkast i västvärlden, börjar fler siffror dyka upp när det kommer till hur folket ser på cancel culture. Sextiofyra procent av amerikaner anser att cancel culture är ett växande hot mot deras yttrandefrihet. Femtiosex procent anser att det är ett rätt så eller ganska stort problem. Runt femtio procent anser att cancel culture hade ett rätt så eller väldigt negativt inflytande. Trettiotvå procent anger att de har oroat sig över att förlora sitt jobb eller få sin karriär skadad ifall de skulle bli uthängda för sina åsikter.
Förespråkarna menar att cancel culture behövs för att samhället och rättsordningen inte till tillfredsställande grad lyckats utkräva ansvar från människor som gjort fel. De lyfter exempelvis personer som sexförbrytaren Harvey Weinstein som exempel på när cancel culture har fungerat bra. Även om man kan förstå den allmänna frustrationen bakom fall som hans innebär det inte att lösningen är att uppmuntra cancel culture på bred skala. Dessutom är det långt ifrån alla som blir föremål för cancel culture som likt Weinstein gjort klandervärda och brottsliga saker som man kan och bör fördöma och lagföra. Det råder gott om exempel på folk (ibland inte ens mäktiga människor) som behövt avgå, blivit sparkade och blivit uthängda för ibland rent godtyckliga saker.
”Ett budskap kan ha nått miljontals människor innan den omtalade ens fått chans att bemöta vad som sägs”
Det finns dessutom få möjligheter till en ”rättvis prövning”. Saker sprider sig som en löpeld på internet. Ett budskap kan ha nått miljontals människor innan den omtalade ens fått chans att bemöta vad som sägs. Dessutom tatueras dreven in i internethistoriken och kan förfölja en person i många år framöver. Även om personen senare blir rentvådd eller senare ber om ursäkt, är det inte säkert att drevet försvinner.
Dessutom kan man påpeka att vad som anses ”problematiskt” eller värt att deplattformera kan förändras väldigt snabbt i dagens klimat. Något som exempelvis inte ansågs särskilt märkvärdigt för fem till tio år sedan kan plötsligt ses i nytt ljus. Det kan i vissa situationer alltså bli rent omöjligt att på förhand skydda sig mot att bli ett föremål för mobben.
Cancel culture talar till mångas sämsta sidor. Det lockar fram en obehaglig mobbkultur. Det skapar ett hårt och kallt klimat där människor blir allt mer rädda för att göra misstag och yttra sig. Det är fel. Alla människor är ofullkomliga. Dessutom är det viktigt att kunna ha en fri och öppen debatt. I en digitaliserad tid är det dessutom lättare än någonsin att kartlägga och dokumentera människors eventuella misstag och snedsteg, samt göra en höna av en fjäder och fultolka andra. Det bör man ha i åtanke.
Det är kanske lätt att stå vid sidan när cancel culture inte drabbat en själv eller någon eller något man bryr sig om. Men låter man fenomenet växa och slå ännu starkare rot, lär konsekvenserna bli ännu mer obehagliga. De flesta verkar vare sig uppskatta eller önska cancel culture. Dumpa cancel culture, helt enkelt.
EVIN BADRNIYA
