Dags att se över pensionssparandet

I de flesta länder stimuleras pensionssparande på något sätt. Det ter sig naturligt: En utgångspunkt är att många annars skulle spara för lite till sin pension. Ett annat är att vissa kommer att undvika att spara eftersom de räknar med ett omfattande samhälleligt skyddsnät.

Ledare • Publicerad 28 maj 2010

Bland annat mot denna bakgrunden har vi i Sverige systemet med avdragsrätt för pensionssparande upp till 12 000 kronor per år. Nedjusteringen av den allmänna pensionen har säkert bidragit till att många ser betydelsen av ett eget pensionskonto. Utfästelserna i ATP systemen som inte kunde uppfyllas visade på behovet av ett eget årligt sparande. Det är positivt: Det privata sparandet har i Sverige genom åren inte varit för högt utan för lågt.

Men det privata pensionssparsystemet av i dag är långt ifrån perfekt. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, har utrett frågan och kommit med intressanta slutsatser.

En första är att avdragsrätten som får många att spara maximalt 1 000 kronor i månaden för de allra flesta inte alls ger någon fördel. Vinnaren är den som när sparandet ska utbetalas och beskattas flyttar till en kommun med lägre kommunalskatt - alltså från Dals-Ed till Växjö eller går ner i marginalskatt. Medelinkomsttagare som sparar tjänar således inte en krona på avdraget. Förmodligen förlorar medelinkomsttagaren! Eftersom jobbskatteavdraget ger lägre skatt på arbetsinkomster än pensionsersättningar blir skatten högre när pensionssparandet en gång ska betalas ut. Hur många är medvetna om det?

De som under många år i yrkeslivet haft medelhöga inkomster kan räkna med att betala statlig skatt även på pensionssparandet. Sparandet kan därför närmast ses som en spekulation i att den statliga skatten ska sänkas i framtiden: Då blir pensionsspararna vinnare. Och de som verkligen får lägre marginalskatt som pensionärer framstår som regelverkets vinnare. De har kunnat minska sin statliga skatt som löntagare genom avdraget och betalar bara kommunalskatt på pensionsutbetalningarna.

Däremot finns en skattemässig fördel som är mer okänd: Utdelningar och räntor i försäkringskapitalet beskattas annorlunda än andra kapitalvinster. Pensionssparande särbeskattas således enligt utredarna. Det kan finnas skäl till det, även om expertgruppen är negativ: En sådan gynnsam kapitalbeskattning är lika för alla och uppmuntrar ett individuellt långsiktigt sparande.

Problemets kärna tycks än en gång vara de högsta marginalskatterna som uppmuntrar till en särskilt form av sparande för dem som får lägre skatt som pensionärer. Jobb beskattas och pensionsplanering uppmuntras. Där ligger felet.

Martin Tunström

Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.