De stora stegen är redan tagna
Folkpartiet vill få bort värnskatten, Moderaterna vill se "jobbskapande åtgärder" och Kristdemokraterna vill minska förskolegruppernas storlek.
När Göran Hägglund (KD) på fredagen redogjorde för sina utgångspunkter inför budgetförhandlingarna var det inte förvärvsarbetandes skatt han ville sänka – utan i första hand pensionärernas. KD är nu det enda parti som vill göra det Socialdemokraterna tidigare talade om – minska skattegapet mellan de som arbetar och de som gått i pension.
Tre regeringspartier tvekar alltså inför att genomföra ett femte jobbskatteavdrag i budgeten för nästa år. Det betyder att sannolikheten är låg för att ytterligare ett steg i reformen sker under mandatperioden. Det är nu bara två partier i svensk politik som vill prioritera ett femte steg. Det är Centerpartiets Annie Lööf som nyligen markerade en sådan önskan i sitt sommartal på Djurgården i Stockholm och SD:s Jimmie Åkesson, som nu förtiden kopplar ihop jobbskatteavdrag med större ekonomiskt utrymme för den lilla människan. Kanske har han läst professorn vid Linnéuniversitetet Mats Hammarstedts beräkningar som visar att jobbskatteavdraget kan ha som allra störst effekt på invandrarkvinnors förvärvsfrekvens? För två år sedan höll Åkesson på att skapa en regeringskris för att han var emot jobbskatteavdraget och stod beredd att sänka regeringen tillsammans med de rödgröna partierna. Med en så svajig hållning kan regeringen inte lita på SD. Det talar också emot att förslaget läggs fram.
Alliansens hjärtereform är ändå en framgång. Även om Socialdemokraterna röstat nej till varje avdragshöjning har det största oppositionspartiet i dag accepterat reformen och säger sig inte vilja riva upp den.
Vad som nu sägs inför budgetförhandlingarna handlar till stor del om profilering. Reformutrymmet är litet, som högst omkring 25 miljarder kronor. Ett slutgiltigt besked väntas före augustis utgång. Ett steg till i avdragsreformen skulle kosta tolv miljarder kronor. Då blir det inte mycket pengar kvar för alliansens partier att lägga på deras respektive hjärtefrågor. Alla ska ha sitt kvitto på framgång efter förhandlingarna.
Finansminister Anders Borg (M) kan tolkas på olika sätt när han flaggar för en mer expansiv finanspolitik. Det kan lika gärna betyda sänkta skatter som ökade offentliga utgifter. Med en inkomstskatt på cirka 25 procent för medelinkomsttagaren har en utbyggnad av jobbskatteavdraget förlorat i betydelse. De stora stegen är redan tagna. Under ett valår behövs offentliga satsningar.
Så kommer politiken att bli än mer mittencentrerad, vilket skapar bekymmer för en opposition som får allt svårare att hitta konflikter med regeringen.
