Den ljusnande framtid är vår

Sommaren är här, något som kännetecknas av gymnasiestudenternas språng ut i vuxenlivet. Idag är det bland annat Teknikum och ProCivitas studenter som står på tur att passera skolornas entrédörrar för sista gången. För att fritt parafrasera Winston Churchill: Detta är inte början på slutet, utan istället slutet på början.

Ledare • Publicerad 11 juni 2014

Men vad är det för framtid våra svenska studenter går till mötes? Enligt medierapporteringen och flera politiska företrädare är framtiden mer mulen än ljus. Enligt siffror från SCB ligger den säsongsrensade ungdomsarbetslösheten (15 - 24 år) på drygt 24 procent, vilket inte kan betraktas som särskilt upplyftande statistik. Däremot ska man inte svälja siffrorna med hull och hår. Här krävs en närmare granskning.

På vilket sätt ett land mäter sin arbetslöshet är ingen nationell ensak. Här gäller internationella regelverk som ska underlätta jämförelser länder emellan. 2007 valde Sverige att gå över till ett gemensamt EU-regelverk för hur man ska redovisa andelen arbetslösa. Det knepiga med just detta regelverk är att heltidsstuderande inkluderas i arbetslöshetsstatistiken, vilket i länder med hög andel studerande driver upp siffrorna.

Tar man bort andelen heltidsstuderande landar man på en arbetslöshet på 10,8 procent, år 2013. 2009 låg samma siffra på 14,3 procent, vilket visar på en minskning med 3,5 procent. Ungdomsarbetslösheten har alltså minskat de senaste fyra åren, något som står i stark kontrast till den kritik som oppositionen riktar mot regeringen - att arbetslösheten bland unga stiger.

10,8 procent arbetslöshet bland unga bör betraktas som högt. Men samtidigt bör man ha i åtanke att under perioden 1988 till 1994 föddes cirka 100 000 fler barn än vad som är normalfallet. Adderar vi också effekterna av finanskrisen blir det därför ganska uppenbart varför ungdomsarbetslösheten ligger på dessa nivåer.

Däremot finns det ingen anledning att förminska de negativa effekter som följer med en utbredd arbetslöshet. Utsätts unga människor i ett tidigt stadium för ett långvarigt utanförskap ökar risken för att dessa personer även i framtiden kommer få problem att etablera sig på arbetsmarknaden.

Det är också ett faktum att ungdomar råkar värst ut i lågkonjunktur, vilket har strukturella orsaker. Några av dessa är turordningsreglerna vid uppsägningar som regleras i lagen om anställningsskydd - sist in, först ut. Ett annat hinder är relativt höga ingångslöner, vilket manar till överdriven försiktighet bland arbetsgivarna. Därutöver är den bristfälliga kopplingen mellan studier och arbetsliv ett återkommande problem.

Ett gott råd till alla studenter, en glädjens tid som denna, är att skaffa en utbildning och arbetslivserfarenhet som på en alltmer dynamisk och krävande arbetsmarknad betraktas som relevant, både i dag och i morgon.

Max Törnqvist

Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.