GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Den norska Teslahetsen

Norge är elbilslandet nummer ett. Men det kostar på för den som vill vara med.
Publicerad 30 januari 2020
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Få länder har tagit till sig elbilarna på samma sätt som Norge. Det finns troligen kulturella förklaringar till detta, men som så ofta är det vardagens utmaningar som avgör. Men ett livspussel går naturligtvis att påverka. I dagarna har flera intressanta uppgifter om elbilskulturen i Norge kommit i ljuset.

Foto: Håkon Mosvold Larsen

Börjar man med försäljningssiffrorna är det uppenbart att elbil i Norge skall vara en Tesla. 2017 var en av tillverkarens modeller med ett grundpris på åttahundratusen kronor landets fjärde mest sålda bil, året efter var den också högt upp på listan. När Tesla introducerade en ny, billigare modell blev den förra årets mest sålda bil i Norge. Det beror på de många förmåner som kopplas till att köpa och äga elbil i landet. Man slipper helt betala den moms på tjugofem procent som åläggs andra bilar och varor. Man betalar också max femtio procent av de vägtullavgifter och färjeavgifter som finns utströsslade över det norska vägnätet. Det har tagit sig smått märkliga uttryck. På ett par av skärgårdsfärjorna utanför Molde är det billigare att ta elbilen på färjan än att promenera ombord. En ordning som kommer att förbli fram till sommaren.

Norge får nog ses som ett internationellt testobjekt för elbilar. Förra året nådde elbilarna fyrtiotre procent av nybilsförsäljningen. Men den politiska drömmen om en renare bilpark kostar på för konsumenterna. Tidningen Finansavisen rapporterade nyligen att många av de dyra Teslabilarna ser ut att ha köpts med helt lånade pengar. Sjuttiotre procent av bilarna som kommit ut på andrahandsmarknaden har kvar lån som tyder på att de köpts med hundra procents belåning helt utan kontantinsats. Det är ett stort ekonomiskt risktagande. Hur sover man på natten om man lånat en halv miljon kronor för att köpa en bil?

Men det är inte bara norska konsumenter som ägnat sig åt det. Norges storbank DNB hade 2017 en kampanj tillsammans med Tesla och erbjöd billån för nya bilar till 0,25 procents ränta både i Norge och Sverige. Det är förstås väldigt generöst, men innebär också ett risktagande. Generositet är heller inte något man förknippar med bankbranschen. Tilltron till elbilarnas ställning på marknaden och i politiken måste vara det som ligger bakom en sådan välvilja.

Svensk politik är något mindre aggressiv i att subventionera elbilar. Upp till sextiotusen kronor kan man få om man köper en riktigt stor och dyr el-suv. Det är tillräckligt för att man som bilhandlare i Sverige kan göra vinst på att leasa ut en bil här och sedan sälja den momsfritt till Norge efter att elbilspremien betalats ut.

Så här ser det ut när politik och teknik förenas. Trender som inte behöver förstärkas skapar möjligheter till utnyttjande när politiska incitament ändå kopplas till dem. Kvar står ett b-lag och får se drivmedelsskatter höjas och utestängande miljözoner införas. Och man börjar förstå lockelsen i att ta ett lån på sexhundratusen kronor bara för att få vara med.

Jacob SidenvallSkicka e-post