Den uppfriskande fläkten Dadgostar
Om Moderaterna och Kristdemokraterna backar ur nu är det de facto de som utgör regeringsunderlag, sade Dadgostar under sin presskonferens och fick det att blixtra till lite extra.
Det är starkt uttryckt. Men där hade hon faktiskt en poäng. Precis som hon påpekade har båda dessa partier förklarat att de är beredda att stödja ett misstroendevotum när som. De hade inte kunnat börja muttra om sakfrågan och skrapa med foten då en sådan möjlighet faktiskt öppnade sig. Fram till Dadgostars presskonferens förutsattes det att Vänsterpartiets hot var musen som röt. Men hon riktade plötsligt om den anklagelsen mot den borgerliga oppositionen.
Eller för att uttrycka det så här: skulle frågan om fri hyressättning i nyproduktion vara så viktig att Moderaterna och Kristdemokraternas fann anledning att vända sitt latenta misstroende mot regeringen till förtroende?
Genom att villkora sin misstroenderöst med Moderaternas och Kristdemokraternas uppbackning placerade Dadgostar effektivt Svarte Petter hos dessa två partier. Inte minst som Sverigedemokraterna inte tvekade två sekunder med att lämna in den formella misstroendeförklaringen (som Vänsterpartiet är för litet för att göra).
Det behöver inte ha varit den retoriken som fick Moderaterna och Kristdemokraterna att så snabbt ställa upp i ledet. Men det måste sägas att det visades upp en ovanlig och uppfriskande politisk tuffhet från Vänsterpartiets sida.
Dadgostar kan luta sig tillbaka och låta andra kugghjul verka än sitt egets partis. Givet att hon har fullgott stöd i sitt parti så skjuts hennes problem i princip upp till den eventuella punkt då Löfven avgått och fått talmannens uppdrag att bilda sin tredje regering eller resultatet av ett extra val presenterats.
”Det är gott om tid för rävlika socialdemokrater att sy ihop en lösning som gör alla i regeringsunderlaget åtminstone officiellt nöjda.”
Men frågan är om oddsen inte ändå talar för något annat. På måndag förmiddag skall omröstningen hållas. Det är gott om tid för rävlika socialdemokrater att sy ihop en lösning som gör alla i regeringsunderlaget åtminstone officiellt nöjda. Såväl Vänsterpartiet som Centern och Liberalerna.
Liberalerna är närmast ett parti i sönderfall och går att behandla hur som helst men åtminstone Centern och Vänsterpartiet måste surras vid rep som inte gör alltför ont. Det är partier som inom överskådlig framtid kommer vara livsviktiga för Socialdemokraternas maktinnehav. De kan inte misshandlas för mycket bara ett år före ordinarie val.
Eller, förstås, så slår Socialdemokraterna tre dygn i sträck på stora trumman för hur skandalöst det är att Vänsterpartiet kastar Sverige in i ett kaos med hjälp av Sverigedemokraterna med resultat att Vänsterpartiet tappar modet viker ned sig i omröstningen på måndag. Det vore allt ett ekande antiklimax.
