Det knakar i digital vård
Den offentliga vården har blivit omsprungen av privata alternativ när det gäller vård på distans. För patienter som insett att de föredrar digital vård har det utgjort en smärre revolution i hur de får hjälp från vården. För dessa är förändringen positiv, dessutom kan det bli avsevärt billigare för den som väljer vård via telefonen framför ett fysiskt besök.
Men för vårdorganisationen i stort har detta medfört problem. Senaste åren har en debatt om nätläkarna rasat fram och tillbaka utan större ingrepp från lagstiftare. Anklagelser har haglat om sådant som att bolagen använder sig av marknadsföring som lockar till onödiga samtal och att de plockar russin ur kakan. Bilden man får av kritiken är att bolagen som backas av riskkapital håvar in skattepengar genom att locka till sig personer utan vårdbehov, svårt sjuka hänvisas till regionernas vårdcentraler.
Hur sann problembilden är har inte fullt ut blivit klarlagt. Men hur pengarna går mellan regioner till bolagen har rönt en del frågetecken. I dagsläget kan bolag etablera sig i regioner med låga avgifter och rikta sig mot patienter i andra delar av landet. Det existerande systemet med avgifter för utomlänsbesök har blivit en betungande kostnad för flera regioner.
Västragötalandsregionen beslutade i början av året att sluta betala för nätläkartjänster som inte är baserade i regionen. I praktiken innebär det att de stoppar utomlänsersättningen till digital vård från och med nästa årsskifte. Det beslutades av eniga partier i regionens vårdvalsberedning.
Region Gotland, Halland och Norrbotten följde efter Västergötlands beslut. Det har dock uppstått oklarheter om de kan neka utbetalningarna som lagen är skriven. Om inte patienter skall hamna i kläm behöver systemet göras om så att både tillgängligheten säkras och att primärvården inte riskerar att se sin finansiering urholkad av företag som gör reklam för billiga vårdbesök.
Den nyss avklarade Centerstämman beslutade om att man ska se över systemet med utomlänsersättningen. Det är trots allt inte rimligt att delar av landet känner sig manade att stänga ute sina invånare från vårdtjänster på grund av en skev vårdmarknad med föråldrade regelverk. Förslaget välkomnades av såväl regeringen som den största digitala vårdgivaren KRY.
Regionerna fick betala en miljard kronor förra året till nätläkarna, en fördubbling från året före. Vad som är rimlig ersättning mellan olika regioner är en viktig fråga. Men det är också värt att lyfta om det ska krävas någon typ av symbolisk avgift från vårdtagaren. Det är naturligt att det sker vid vårdcentraler men mindre så vid användning av vårdappar i telefonen.
Den digitala vården är här för att stanna. Men den får inte bli ett ok på den övriga vården.
