GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Dieselpriset slår mot jordbruket

Politikens bidrag till de rekordhöga drivmedelspriserna ska inte negligeras.
Ledare • Publicerad 15 oktober 2021
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Att priset på drivmedel slår nya rekord påverkar regeringens inställning till skatterna. Det skall bara bli dyrare att tanka fossilt enligt finansministern. Annars kanske omställningen försenas. Inte minst kostnaden på diesel slår hårt mot samhällets grundpelare.

Dyrare för bonden. Dyrare för konsumenten.
Dyrare för bonden. Dyrare för konsumenten.
Foto: PONTUS LUNDAHL / TT /

Oroväckande fort klättrar dieselpriset mot tjugo kronor litern. Regeringens förklaring, och den är inte helt oriktig, är att det internationella oljepriset och energibristen driver på ökningen.

Hälften av kostnaden för diesel är rena skatter. Regeringen kan säga vad den vill upp oljemarknaden men det finns ett betydande långsiktigt mål som inte kan sopas under mattan. Att andra drivmedel skall premieras är de flesta överens om. Men den rödgröna regeringen har sedan starten gjort vad den kan för att driva på en snabb förändring, inklusive höjda skatter.

Detta påverkar inte bara ägare av dieseldrivna personbilar utan framför allt viktiga samhällssektorer. Att människor behöver betala allt mer vid pumpen är provocerande nog för de flesta. Men mindre synligt är hur detta påverkar näringslivet. Fordon som drivs med diesel är en bärande del av ekonomin och företag med äldre tjänstebilar och tyngre fordon påverkas hårt. Inte minst handlar det om jordbruk och småföretag med begränsade marginaler för nyinvesteringar. Trots en förändring av fordonsflottan i stort kommer man inte ifrån att prishöjningar får omfattande negativa effekter på många företag.

”Dieselberoende industrier såsom jordbruket har under en tid fått en del av skatten återbetald genom det så kallade dieselstödet.”

Dieselberoende industrier såsom jordbruket har under en tid fått en del av skatten återbetald genom det så kallade dieselstödet. Det är nödvändigt för att säkra svensk matproduktion och undvika onödig import av livsmedel. Men stödet har dock inte hängt med i prisutveckling.

Konkurrenskraften för jordbruket är pressad och förutsättningarna för svensk matproduktion når en bottennivå. Det är inte bara en fråga om priset på drivmedel utan även en bredare kris i Europa.

Bristen på naturgas har drivit upp elpriset. En oförutsedd konsekvens av gasbristen är att produktionen av konstgödsel har lamslagits vilket i sin tur sätter hela gödselmarknaden i gungning. Att flera delar av matproduktionen nu ser prishöjningar kommer påverka priserna i butikerna. Hur allvarligt det här blir är svårt att säga. Men det sista som politikerna bör göra är att fortsätta höja kostnaderna för jordbruket.

Det här handlar om mer än en tillfällig kris. Det är förutsättningarna för produktionen av mat i Sverige och i förlängningen fyllda butikshyllor.

Pontus WesterholmSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Smålandsposten och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.