Digitala hinder för skolan
Regeringen stoppar Skolverkets strategi för digitala verktyg (DN 14/5). En rad remissinstanser, däribland Svenska Barnläkarföreningen, menar att strategin är allt för okritisk till att små barn sätts framför skärmar för att lära sig. Skolverket menar att kvalitén på skolan höjs om den har mer digitala inslag. Vad man missar är det snarare kan leda till sämre resultat.
Karolinska institutet lyfter fram i sitt svar på strategin, författad av flera hjärnforskare, att fokus på digitala verktyg snarare leder till sämre uppmärksamhet och inlärning. De elever som är mest i farozonen är de som redan har problem med koncentrationen eller som saknar stöd hemifrån.
Digitala hjälpmedel är idag närmast en självklarhet för att snabba på arbetsprocesser. Frågan är dock hur teknikens möjligheter ska integreras i skolan utan att hämma barnens lärande. Bara för att slutprodukten går snabbare att få fram betyder inte att eleven har lärt sig något av värde.
Denna diskrepans mellan vad som görs och idén att elever ska nå kunskapsmål är som mest tydlig i frågan om den skrivna hemuppgiftens vara eller icke vara. Svenska Dagbladet (14/5) frågade nyligen flera forskare vad de tänkte om AI-tjänster som ChatGPT, som kan producera unika texter för sina användare. Arnold Pears, professor vid institutionen för lärande på KTH och i datavetenskap på Uppsala universitet, lyfter fram att den digitala hjälpen riskerar att vara en genväg för elever som ges i uppgift att samla information.
Pears pekar på att skolan och lärare måste finna arbetssätt som utnyttjar tekniken som ett komplement utan att bekvämligheten tar över helt. Risken är annars att elever inte behöver engagera sig i inhämtandet av kunskap. Bara för att det är enklare att inhämta kunskap betyder inte det att man lär sig mer.
Traditionell lärarledd undervisning, skriva för hand och examinering som prövar elevernas kunskaper snarare än deras förmåga att använda digitala verktyg borde vara prioriterat om det faktiskt är lärande och kunskapsförmedling som ska vara skolans huvudmål.
Riksdagen har tidigare beslutat att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitala verktyg i skolan. Men det är inte detsamma som att använda flest verktyg. Forskningen om vad tekniken gör med barnens inlärning och koncentrationsförmåga pekar på en hel del negativa aspekter. Verktyg som ChatGPT är också långt ifrån färdigutvecklat.
Att regeringen drog i nödbromsen för Skolverkets strategi var ett nödvändigt ingripande. Kunskapsinhämtning som prioritet har spolats bort i den digitala vågen som sköljt över Skolsverige. Innan nästa trend blåser in behöver grundläggande principer försvaras.
Det är utbildning, inte mer teknikanvändning, som är skolans uppdrag.
