Annons

Domstolarna dömer utan proportion

Ledare • Publicerad 15 februari 2014

Regeringen har tillsatt en utredning med uppdrag att se över hur straffrättsliga regler kan skärpas för att motverka organiserad brottslighet. I går kom utredningen med ett delbetänkande som föreslår två förändringar. Påföljden för grovt vapenbrott ska höjas från lägst sex månader till lägst ett års fängelse. Därutöver ska en ny brottsrubricering börja användas. Så kallat Synnerligen grovt vapenbrott ska ge mellan tre år och sex år i fängelse.

Regeringen ändrade 2012 lagen så att det blev mer tydligt i vilka fall domstolarna skulle döma för grovt vapenbrott. Det handlade till exempel om situationer där vapen bars på allmän plats, förvarades laddade eller hanterades nära skolmiljöer.

Annons

Bakgrunden var framförallt utvecklingen i de tre storstadsområdena. Bland andra Malmös kommunalråd Ilmar Reepalu (S) hade efterlyst en skärpning av straffet för grovt vapenbrott.

Längre straff anses kunna ha en effekt på vapenbrott eftersom det är en typ av brott som faktiskt planeras. En person som skaffar ett vapen eller bär ett vapen gör en bedömning om det är värt risken. Längre straff gör det också lättare att splittra upp gängen.

Hur gick det då med den förtydligade synen på grovt vapenbrott? När den aktuella utredningen nu granskade hur lagen hanterats i 70 domar mellan juli 2012 och november 2013 fann den att domstolarna konsekvent använt minimistraffen.

Utredningen konstaterar: ”Av genomgången framgår att det under perioden finns en stor likformighet när det gäller straffvärdesbedömningen för grova vapenbrott och att påföljden för grovt vapenbrott regelmässigt stannar vid eller endast obetydligt överstiger straffminimum på sex månaders fängelse.”

Med andra ord: När lagstiftaren vill se tydligare samband mellan brott och påföljd väljer domstolarna att döma så lågt de kan.

I de fall domstolarna hade dömt högre än minimistraffet var brottet mycket allvarligt. Som till exempel ett gäng i Malmö som i en bil på allmän plats förvarade fyra automatkarbiner, en k-pist, två prickskyttegevär, ljuddämpare samt en stor mängd ammunition. Brottet gav rekordhöga två år och sex månaders fängelse. Därför föreslår utredningen rubriceringen synnerligen grovt vapenbrott, då det handlar om många vapen. Lägsta straffet ska vara tre år. När det gäller bara grovt vapenbrott vill utredningen höja minimistraffet till ett år.

De strängare straffen hade kanske inte behövts om domstolarna dömt i enlighet med lagstiftarens intentioner, och använt hela straffskalan för att ställa straffet i proportion till brottet. De illegala vapnen skapar mycket lidande och fruktan.

Men nu förefaller det pågå en dragkamp mellan den borgerliga regeringen och domstolarna om straffens längd. På nittiotalet var det Socialdemokraterna som stoppade strängare straff för vapenbrott. Nu är det domstolarna som spelar rollen av opposition.

Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons