GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Dyr nota för kompetensbristen

Bristen på yrkesutbildade är ett stort orosmoln på arbetsmarknadshimlen. Kompetensbristen beräknas kosta Sverige 2,8 miljarder i veckan, enligt Svenskt Näringsliv. Det blir runt 146 miljarder per år. Och fram till 2035 kommer detta innebära i en förlust på tusentals miljarder kronor, om det fortsätter som idag.
Ledare • Publicerad 21 november 2022
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Prislappen ovan utgörs av kostnaden för produktionsbortfallet som bristen orsakar. Kompetensbristens nackdelar är många. Det blir många uteblivna skattekronor som hade kunnat gå till den gemensamma välfärden. Företag tvingas avstå från uppdrag och expansion. Tillväxten bromsas. Sveriges konkurrenskraft drabbas.

Det är avgörande att utbudet och efterfrågan av arbetskraften samspelar med varandra. Många företag skriker sig mer eller mindre blåa i ansiktet efter anställda, och ändå är arbetslösheten på en nivå som bäst kan beskrivas som ”onödigt hög”. Hela 78 procent av företagen uppger att de har svårt att rekrytera.

Foto: Jonas Ekströmer/TT

I våras varnade röster från näringslivet för att kompetensbristen även kan slå mot Sveriges förmåga att klara klimatomställningen. I hela tre av fyra branscher hindras omställningen på grund av rekryteringsproblem, och bland dessa finns många branscher som har en avgörande roll i denna omställning

Magnus Wallerå från Svenskt Näringsliv har lyft att det i nuläget är 30 procent av eleverna i varje årskurs på gymnasieskolorna som går en yrkesutbildning, och detta hade behövt hoppa upp till 40 procent för att klara de behov som finns på arbetsmarknaden. Detta skulle i praktiken röra sig om 18 000 fler elever per år. Runt 12 av 13 gymnasiala yrkesutbildningsgrupper har brist på nyexaminerade, enligt SCB.

”Yrkesprogrammen är avgörande för vårt samhälle och borde behandlas därefter.”

Något som kan förklara varför läget är som det är, är vad som kan kallas för ”kunskapselitism”. Attityden mot yrkesprogrammen ställer till det. Forskaren Alexandru Panican lyfte i DN (24/11) att retoriken från politiker och andra ansvariga kan varit för nedvärderande, då yrkeshögskolorna allt för ofta lyfts som ett alternativ för ”skoltrötta” och ”resurssvaga”.

Det är beklagligt. Yrkesprogrammen är avgörande för vårt samhälle och borde behandlas därefter. När samhället som idag har en brist på yrkesutbildade hopar sig problemen på arbetsmarknaden, och i längden för samhället i stort. Om det fortsätter såhär kommer 290 000 yrkesutbildade på arbetsmarknaden 2035. Det borde oroa alla.

Man måste bland annat att öka yrkesutbildningarnas attraktivitet. Yrkesutbildningarna måste uppvärderas och fler borde uppmuntras att söka sig till dessa. Fler bör ta examen från och fullfölja en yrkesutbildning. Innehållet i och utformningen av utbildningspolitiken bör få en starkare koppling till arbetsmarknaden och dess behov. Mer samarbete hade också behövts med branscherna på arbetsmarknaden.

Notan för kompetensbristen är hög som den är. Nu är det viktigt att se till att bromsa in innan förlusterna skenar vidare.

Evin BadrniyaSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Smålandsposten och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.