Dystert besked men ljusning på sikt
Under flera år har färre och färre elever valt Arabyskolan. En förändring har diskuterats i ett år, men har påskyndats under hösten för att hinna fatta beslutet innan skolvalet i januari. Det är anmärkningsvärt att beskedet kom så oväntat i måndags och att beslutet klubbas i Växjö kommuns skol- och barnomsorgsnämnd redan i dag.
Elever, föräldrar och personal har inte fått komma till tals, vilket normalt är fallet vid den här typen av beslut. Få saker präglar uppväxten i lika stor utsträckning som skolan, vilken livet under åratal byggs upp kring. Att en dag mötas av beskedet att ens skola läggs ner, dessutom via sms från en kompis som går i en annan skola, rör om i tillvaron. För Smålandsposten berättade föräldrar till elever på Arabyskolan om att elever på andra skolor hade fått höra om nedläggningen innan eleverna på Araby, som då fick beskedet via sina kompisar.
Det är inte direkt ett drömprojekt för en kommunpolitiker att behöva lägga ner en skola, men än viktigare blir behovet av att sköta ärendet korrekt med hänsyn till medborgarna som berörs. Beslutet hade i det här skedet troligen varit oundvikligt, oavsett om de inblandade hade bjudits in till samtal tidigare. Den bristfälliga informationen skadar dock inte bara förtroendet för politikerna, utan även för demokratin. Frågorna om hur processen kommer att se ut fortsatt är många och informationen om övergången får inte hanteras lika bristfälligt som nedläggningsbeslutet delgavs.
För de elever som har trivts på Arabyskolan kan omställningen till att behöva byta skola komma att bli jobbig. Andra ser en chans till nystart. Arabyskolans förra rektor Judit Béres Lagerquist, lyfter fram att det finns positiva effekter av förändringen, framförallt vad gäller integrationen.
Anders Lindbom, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, har drivit tesen att nedläggningar av skolor med dåliga resultat kan vara en integrationslösning som dessutom förbättrar elevernas kunskaper, eftersom elevsammansättningen spelar stor roll. Enligt Lindbom visar empirin att elevernas resultat förbättras när de byter från en skola med sämre resultat till en med bättre, samtidigt som eleverna på skolan det bytt till behåller sina resultat. Att bara öka anslagen räcker alltså inte för att höja resultaten. Det krävs större krafttag.
Arabyskolan är den högstadieskola i Växjö med högst andel elever som i årskurs nio förra året inte hade nått målen i svenska (eller svenska som andraspråk), engelska och matematik. Det kan vara en bidragande förklaring till varför många elever har valt andra skolor än Araby.
För de som inte hade valt en annan skola utan nu påverkas av nedläggningen är besvikelsen dock befogad. Nedläggningen medför oro – och politiker och skolledning har en skyldighet att hantera situationen väl. På sikt finns emellertid ljusningen att eleverna sannolikt kommer att öka sina kunskaper.
