Egna regler stoppar gödseln
I december 2021 fick Ragn-Sells avslag i Mark- och Miljödomstolen i Växjö. Saken gällde miljöprövning för en planerad anläggning i Helsingborg. Där skulle man utvinna mineraler till konstgödsel ur aska, något som man beräknade skulle kunna förse nästan hälften av den svenska livsmedelsproduktionen med cirkulärt och närproducerat gödsel. Det hade varit skönt att ha den tillgången inför Rysslands krig i Ukraina.
Men det blev alltså nej, domstolen identifierade att anläggningen skulle vara både klimatsmart och viktig för svensk självförsörjning, men händerna var bundna av Sveriges tolkning av EU:s direktiv för vattenkvalitet: minsta påverkan skall leda till avslag oavsett hur värdefull verksamheten är i övrigt.
Det samma gäller för luftkvaliteten. Lektor Lena Nerhagen har vid Högskolan i Dalarna använt det som ett exempel för att visa på varför Sverige gång på gång hamnar på kant med och missgynnas av EU-regler. Och förklaringen kan sammanfattas i att vi avstår från att genomföra konsekvensutredningar av förslagen.
I exemplet luftkvalitet finns ett mål om noll påverkan. Det innebär att kommuner i hela landet lägger stora summor på att undersöka luftkvalitet. En verksamhet som påverkar den har mycket små chanser att få godkänt, samtidigt är det mycket få andra EU-länder som gör dessa tvångsmässiga mätningar. Man kom nämligen snabbt fram till att det bara är meningsfullt att mäta tätbefolkade områden med invånarantal från en kvarts miljon och uppåt. Sverige hade alltså kunnat nöja sig med att mäta i fyra städer.
Nerhagen har i tidskriften Ekonomisk Debatt försökt gå till botten med hur det kommer sig att EU får till konsekvensanalyser som Sverige inte tar med i beräkningarna och dessutom inte ersätter med egna. Hon går tillbaka i historien och ser en lång tradition av statsförvaltning som efter millennieskiftet ansågs ta för lång tid på sig i utredningar. Det som fick stryka på foten blev, förenklat, de delar som handlade om hur politiska förslag slår mot ekonomi och samhälle. Detta försökte Riksrevisionen påtala 2004 men på myndighetsnivå i relation till EU har man inte fått tillbaka praktiken.
Resultatet blir att Sverige gång på gång drabbas stenhårt av olika EU-beslut. Man överimplementerar direktiv och förordningar utan att ta ordentlig hänsyn till hur de drabbar oss själva. Det göder förstås opinionen mot Europasamarbetet som upplevs som en hänsynslös maktsamlare utan förståelse för våra villkor.
Men nycklarna till svensk miljöprövning och oförutsägbara tillståndsprocesser finns alltså närmare än man kan tro.
Ragn-Sells anläggning skulle inte ha någon stor negativ påverkan på vattenkvaliteten i Öresund, men en mycket stor positiv påverkan på svensk självförsörjning och beredskap. Gissningsvis även på arbetsmarknaden. Rimligen finns också klimatnyttor när gödselimporten kan minska och utvinningen ur aska blir bättre. Beslutet ligger nu hos Mark- och miljööverdomstolen. Det skall mycket till för att den skall kunna ändra beslutet. Det är politiken som måste se till att luckra upp stenhårda och onödiga miljökrav.
