Elfenbenstorn eller förskola?

Exempel på hederskultur i så låg ålder är flera. Föräldrar ogillar när små flickor umgås pojkar i samma ålder. Små flickor som gått runt utan strumpbyxor och visat sina bara ben har blivit negativt bemötta. Man har dragit in på vattenlekar för att inte trampa föräldrar på tårna. Äldre bröder har känt sig pressade att kontrollera sina yngre systrar. Man noterade flickor som hade könsstympats under semestertiderna. Pojkar har inte fått leka med motsatt kön då föräldrarna klagat på att de ”kan bli homosexuella av det”. Flickor får inte kläs av på sommaren hur varma de än blir, för att föräldrarna annars blir upprörda.

Det är svårt att inte bli sorgsen och samtidigt arg. Det rör alltså små barn. De allra yngsta. Vissa som fortfarande går i blöja. Det sista dessa barn borde bekymra sig med är hederskultur. Att problemet fått möjlighet att ens uppkomma är ett stort underbetyg. Det är tydligt att fenomenet underdiskuterats och underskattats allt för länge.

Det är även ett symptom på en jämställdhetsdebatt som någonstans på vägen gått riktigt snett. Man kan fråga sig hur detta ens kan och får ske i ett land som stoltserar med en feministisk regering och en så stor fixering vid genusperspektiv och jämställdhetscertifiering av allt mellan himmel och jord. I den ena delen av debatten råder någon slags elfenbenstornsfeminism. Där är det stora rubriker om hur makthavare manar andra makthavare att rösta fram Magdalena Andersson av jämställdhetsskäl. Man lägger miljoner skattekronor på könsneutralt språk i kommunerna. Man försöker tvinga fram könskvotering i bolagsstyrelser. Man lägger kommunala pengar på genusfotografer. Man problematiserar att ”På spårets” husband hade för många män och ojar sig över mansdominansen i talk show-program.

På ett annat håll i landet har vi däremot en situation där barn får hederskultur inbankad innan de ens kan ta sina första stabila steg. Det verkar råda två olika system och två olika nivåer av jämställdhet för olika personer i vårt land. Det är ett massivt misslyckande.

Alla barn skall få leva ett liv fritt från hederskultur. Barn skall vara barn. Ingen skall begränsas av ruttna föreställningar från vuxenvärlden. Jämställdheten måste gälla för alla. Det kan helt enkelt inte få råda sådana markanta skillnader.

Framgent bör varenda person som hävdar någon form av engagemang i jämställdhetsfrågan verkligen hänge sig åt att motverka denna problematik. Problemet måste kartläggas tydligare på nationell nivå och arbetet måste stärkas. Man måste markera att hederskulturen absolut inte går an eller någonsin kommer accepteras. Jämställdheten måste helt enkelt kunna gälla för alla i Sverige.