En seger för rättssamhället

Totalt kommer omkring ett fyrtiotal personer som varit en del av Södertäljenätverket att sitta inne på landets fängelser och det finns en stor risk att nätverket fortsätter styras inifrån anstalterna.
Ledare • Publicerad 3 augusti 2012

Bilden av Södertälje, som den som inte annat än passerar förbi på E4:an när vägarna bär till Stockholm har kunnat skapa sig utifrån medierapporteringens dramaturgi, är att det har varit en stad på gränsen till laglöshet där gatorna har styrts av kriminella. När tingsrättsdomen kom i onsdags i ett av den svenska rättshistoriens största mål, rättegången som pågått i ett halvår mot det så kallade Södertäljenätverket, förstärktes den något filmatiska bilden med ett lyckligt slut. De onda killarna hamnar bakom lås och bom och folket i Södertälje kan andas ut.

Södertäljenätverket, som i huvudsak ägnat sig åt illegal spelverksamhet och i anknytning till det annan brottslighet, har varit en stor del i att skapa otrygghet på orten. Åtalet mot de tjugo personer, varav sexton dömdes till långa fängelsestraff, två till sluten ungdomsvård och två frikändes, gällde mord och mordförsök, rån såväl som utpressning, vapenbrott och olaga tvång.

Fastän domen kommer att överklagas till hovrätten kan en seger för rättssamhället utropas. Dock är det liksom i filmens värld som upplagt för en uppföljare. Totalt kommer omkring ett fyrtiotal personer som varit en del av Södertäljenätverket att sitta inne på landets fängelser och det finns en stor risk att nätverket fortsätter styras inifrån anstalterna. Kriminalvården planerar nu för hur de kriminella ska hindras från att stärka sina nätverk under strafftiden.

Under häktestiden har restriktionerna inneburit att de häktade i nätverket bland annat inte har fått prata i telefon eller ta emot besök. I november förra året ska dock den utpekade ledaren ha hållit upp lappar från häktet med budskap som gängmedlemmar utanför ska ha läst med kikare. Enligt advokaten Elisabeth Massi Fritz ligger Sverige efter vad det gäller att vara tillräckligt hårda och förbjuda möjligheter till kommunikation som kan innebära fortsatt kriminell verksamhet inifrån anstalterna. Det är anmärkningsvärt då trovärdighet krävs genom hela rättskedjan, från polis via rättegång till straffpåföljd, för att tilltron till rättsväsendet ska upprätthållas.

Hårda tag krävs också inne på anstalterna, men hårdare tag betyder inte inhumanare tag, vilket är en distinktion värd att poängtera. I det här fallet handlar det om en sådan sak som att faktiskt se till att de intagna inte får tillgång till mobiltelefoner eller datorer. Nätverket är splittrat nu, men utöver risken för fortsatt styrning inifrån finns det uppgifter som talar för att finns personer i gruppen som kommer att fylla de roller som de som dömts nu har haft. Ett fortskridande, och föredömligt, arbete som kommunen och polisen i Södertälje bedriver är att de försöker fånga upp ungdomar som kan vara i riskzonen för att hamna i kriminella gäng.

Det finns bilder av Södertälje som inte förmedlas och liksom på andra håll har varje människa en egen upplevelse av sin stad. För vissa har kriminaliteten märkts av mindre, för andra mer. Oavsett visar Södertäljemålet tydligt att arbetet mot organiserad brottslighet är viktigt för att skapa ett tryggare samhälle där gatorna styrs av demokratiska lagar. Det krävs motverkande arbete, såväl inifrån som utifrån, för att kriminaliteten inte ska bli en behärskande följetong.

Amelie Langby
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.