Etiken borde ha utretts
Det blev en snabb omsvängning när Sverige för första gången införde vaccinpass. Många julbord och spelningar inför storhelgen har avbokats även om de flesta nog räknar med att kunna träffa nära och kära den här julen.
I slutet av förra veckan framkom att Folkhälsomyndigheten och regeringen avstått från att tillfråga Statens medicinsk-etiska råd inför beslutet att införa vaccinpass för evenemang med fler än hundra deltagare. Även om vaccinpassen blev verklighet ganska kort efter att de kom på tal så har man förstås haft god tid på sig att konsultera sin expertmyndighet.
Risken är förstås att man hade fått ett otillfredsställande svar. Enligt samma rapport (Göteborgsposten 11/12) som avslöjade att rådet inte tillfrågats är rådet splittrat i synen på vaccinpassens etiska giltighet. Några av ledamöterna ser det som ett allvarligt integritetsintrång andra verkar mindre oroade över a- och b-lag i samhället och prioriterar istället minskad smittspridning. Man kan förstå varför regeringen siktar på att få saker gjorda och inte öppnat för att förmedla frågans komplexitet.
En aktör som också strukit grubblet från sin panna är Moderaterna. I en debattartikel som nog fått störst spridning i lösryckta citat framträder ett stringent men samtidigt mindre lyckat resonemang. Oppositionens roll har varit svår i frågan om regeringens pandemihantering. Protester och samverkan har växelvis bytt av varandra. Många hade nog väntat sig att frihetsperspektivet inom högern skulle leda till ett motstånd mot vaccinpass. Men egentligen är det just integritetsfrågan som är pudelns kärna: att journalinformation inte skall användas som inträdesbiljett.
Frihetsfrågan leder istället Moderaterna till den ståndpunkt som många reagerat på: att vaccinpassen borde användas i betydligt större utsträckning och för mindre samlingar. Skälet är enkelt för partiet: vaccin skulle vara vägen ut ur pandemin och vaccinerade borde få leva sina liv som vanligt. Med resonemanget följer alltså ett motstånd mot de övriga restriktioner som regeringen och Folkhälsomyndigheten har i sin arsenal, redo att bränna av lagom till jul och nyår. Med Sveriges höga vaccinationsgrad borde det finnas en förankring för denna linje, men även vaccinerade utsätts förstås för integritetsintrång när vaccinpasset skall visas upp. Samtidigt håller det samhället på benen och koncentrerar isoleringen till personer som av olika anledningar valt att inte vaccinera sig.
Det finns tecken som tyder på att den senaste vågen av smitta inte leder till lika allvarliga sjukdomsförlopp och många hoppas på att detta kommer att vara början på slutet av pandemin. Att mutationerna blir mindre och mindre farliga trots fortsatt hög spridningstakt. Men fram tills dessa förhoppningar blir verklighet måste politiker befatta sig med etiska dilemman. Gör man inte det öppnar man dels för allvarliga felsteg och dels för missnöje från dem som drabbas av besluten.
