Ett magert axplock
Med Centerpartiets presentation av, som det uttrycktes, ”ett axplock” av dess landsbygdspolitik under tisdagen får det väl sägas att kampen om landsbygdsväljarna i årets valrörelse har börjat. Innan dess har det varit partier från den moderatledda oppositionen som gjort detsamma – såväl Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna.
För de senare partierna finns en möjlighet att med de nya landsbygdspolitiska programmen försöka att ta vara på den besvikelse som uppstått i och med Centerpartiets politiska utveckling och dess parlamentariska vägval. För Centerpartiet handlar det snarare om att försöka vinna tillbaka landsbygdens förtroende efter att på sina håll ha uppfattats som mer urbaniserat.
Hur rättvisande eller ej man tycker det intrycket är så är det ett faktum att Centern har tappat stort när man mäter väljarnas sympatier. I den senaste Ipsos-mätningen låg partiet på fem procent – en halvering jämfört med juni förra sommaren.
Partiets opinionstapp sammanfaller med att Sverigedemokraterna samtidigt har seglat upp som en av huvudspelarna om landsbygdsrösten. De huvudsakliga konkurrenterna om dessa väljare sett till väljarnas sympatier är Moderaterna, Sverigedemokraterna och Centern. Och enligt en väljarundersökning från tidningen Land Lantbruk tidigare i år har Sverigedemokraterna sprungit om Centern på denna front. Man kan förvisso tycka att steget borde ha varit närmre till Moderaterna med dess etablerade närvaro på landsbygden, snarare än det populistiska Sverigedemokraternas politiska pyttipanna.
”I ett val där opinionsläget är fortsatt jämnt mellan de två olika regeringsunderlagen kan de av landsbygdens väljare som fortfarande står och väger mellan olika partier onekligen spela en roll.”
Om det kommer fler presentationer av landsbygdspolitiska satsningar från Moderaterna eller de rödgröna återstår att se. Men i ett val där opinionsläget är fortsatt jämnt mellan de två olika regeringsunderlagen kan de av landsbygdens väljare som fortfarande står och väger mellan olika partier onekligen spela en roll. Som Moderaterna påpekade under sin valkampanjspresentation tidigare i veckan så kommer kampen om de så kallade sidbytarna att vara viktig.
Partierna åt vänster har ett blott marginellt stöd bland landsbygdsväljarna. Om således ”Team Magdalena Andersson” vill försöka vinna deras röster torde Centern vara det realistiska verktyget för att försöka nå ett sådant mål. Både Liberalerna och Kristdemokraterna har egentligen också rätt svagt stöd på landsbygden. Det kommer alltså vara av vikt att Moderaterna fortsätter stå starka bland dessa väljare.
Men om de förslag som presenterades under tisdagen räcker för att Centern ska vinna tillbaka förlorade väljare kan diskuteras. Flera av målsättningarna som presenterades är förvisso i sig goda, som behovet av stärkt polisnärvaro eller upprustad infrastruktur. Partiet vill bland annat rusta upp de lokala väg- och järnvägsnäten. Något man gärna kunde ha tryckt på för istället för höghastighetsbanan. Partiet vill också bygga ut laddinfrastrukturen. Något som onekligen behövs om bilismens gröna omställning ska kunna genomföras. Det vore dock välkommet om Centerpartiet också såg nyttan av kärnkraft i sammanhanget.
Att det mitt i ett paket där det talas om infrastruktur och högre polisnärvaro plötsligt dyker upp ett gammalt förslag om gårdsförsäljning av alkohol är något av en ögonbrynshöjare. En småskalig reform på detta område skulle förvisso kunna gynna småskaliga producenter och turistnäring. Men det rör sig knappast om landsbygdens räddning.
Centerpartiet har talat en hel del om att ge kraft åt varje människa. Någon skulle behöva gjuta mer kraft i partiet också.
