EU-kvoteringen lever
På grund av politisk kohandel i Tyskland kan Sverige tvingas lagstifta om könskvotering till bolagsstyrelser. Det är EU som ligger bakom detta intrång i näringsfriheten. Styrelseledamöter är förstås en liten grupp i samhället och det är få som har personliga skäl att engagera sig i kampen för att bolag skall få välja fritt. Det finns också en stor förväntan från samhället om att framgångsrika företag skall rekrytera personer utifrån kriterier som kön och etnicitet. Så varför motarbeta det som nu ser ut att bli en oundviklighet?
Därför att det är principiellt fel. Den som startar ett företag tar stora risker. Ur denna risk materialiseras något som inte fanns innan, en idé blir till ett varumärke och arbetstillfällen som ger försörjningsmöjligheter till andra. Den som lyckas med något sådan förtjänar att själv avgöra hur styrelsen utformas. Kanske är den lyckade satsningen ett resultat av specifika personers unika färdigheter. Ingen borde moralisera över vilket kön dessa personer har.
Bolagsstyrelser har blivit ett bekvämt brohuvud. Frågan berör oerhört få och ofta välbärgade och högutbildade personer. De är inte sällan positivt inställda till att rekrytera utifrån kön när meriterna är likartade. Frågan rör snarare nya, djärva företag som slår sig fram i en stagnerad näringslivsmiljö. Den som klarar det skall inte utsättas för pekpinnar från Bryssel.
Men regeringen väntas välkomna det förslag som väntat i malpåse i Bryssel i cirka tio år. (Hur är det för övrigt möjligt att bara vänta ut medlemsstaternas regeringar tills de är välvilligt inställda till ett förslag?). Riksdagens EU-nämnd sammanträder under dagen, högermajoriteten i riksdagen lär instruera ministern Eva Nordmark att rösta nej till förslaget i ministerrådet. Men på grund av Liberaldemokraterna i Tysklands vallöfte till den rödgröna regeringen där finns enligt Dagens Nyheter tillräckligt stöd för att förslaget skall bli verklighet utan Sveriges stöd.
Det är fortfarande många stationer kvar innan lagstiftningen blir av. Men sannolikheten för att regeringen skall engagera sig för att stoppa den är låg. I EU-valrörelsen 2019 visade det sig att Socialdemokraterna plötsligt var emot förslaget efter att under många år ha stött det från regeringen. När valet väl var över återgick man till sin gamla position. Man ville helt enkelt inte att EU-valet skulle handla om något som skulle kunna bli kontroversiellt. Det var ett oerhört ynkligt tilltag på väljarnas bekostnad.
Sverige bör göra motstånd mot denna lagstiftning. Vårt samhälle fungerar utan den och ägare borde själva få avgöra om kompetens eller kön är viktigast när man utser styrelser. Kvotering är en form av diskriminering som samhället bestämt sig för att se som acceptabel. En regering som tar frågan på allvar ser till att avstå från att implementera lagstiftningen och istället låta saken drivas till EU-domstolen. Där kommer principfrågan avgöras. Det går inte att garantera att domstolen skulle ha samma syn på saken som riksdagsmajoriteten just nu har, men man skulle i alla fall vinna tid.
