Fåglar trivs i svensk skog

Ledare Artikeln publicerades

De senaste tjugo åren har antalet fågelpar i Sverige ökat med 8 miljoner par. En stor vinst för den svenska faunan! Mycket går åt rätt håll, särskilt i de svenska skogarna. Alla arter ökar inte lika mycket, men de senaste decennierna har de arter som är indikatorer för miljömålet om levande skogar upplevt en gynnsam utveckling.

Foto: Maja Suslin/TT

 

Samtidigt är det sällan nyhetsrapporteringen handlar om detta. Googlar man biologisk mångfald innehåller resultatlistan många synonymer till nödläge och kris, även på sidor som handlar om Sverige. Ett exempel är föreningen Bird Life Sveriges rapport Sveriges fåglar 2019, som sammanställer inventeringen från hela landet. Trots att det enligt siffrorna verkar gå bra för de flesta arter, om man tittar på de senaste decennierna, så framstår det som om man vill larma. Rubriker som ”Fler fåglar i skogen men trenden viker” och ”Ett mörkt kvartssekel för skogens fåglar” antyder en dålig utveckling, och det blev också kontentan av den nyhetsrapportering som följde av rapportsläppet. Självklart blir det moderna skogsbruket antagonisten.

Det vittnar om en syn på biologisk mångfald som ett mått på någonting statiskt. Som att alla arter som återfinns i naturen ständigt borde öka i antal, annars är det oroväckande. Men det är omöjligt att få till. Arter varierar i antal naturligt över tid, vissa gynnas av åtgärder som görs medan andra missgynnas. Med det synsättet blir det omöjligt att vidta tillräckliga åtgärder. Även om människan helt skulle sluta bruka jord och skog, i syfte att gynna livsmiljöer, så skulle det innebära en lavinartad minskning av arter som de senaste hundra åren gynnats av jord-och skogsbruket.

I ett globalt perspektiv kan det absolut finnas fog för oro vad gäller biologisk mångfald. Överfiskade vatten och snabbt förändrade förutsättningar för habitat som korallrev osv är ett faktum. Det är viktiga frågor att arbeta med på ett internationellt plan, men borde inte ligga till grund för de beslut vi tar om jord- och skogsbruk i Sverige. För nationella beslut borde svensk data ligga till grund. Korallreven blir inte hjälpta av att undanta större skogsarealer från bruk i Sverige exempelvis.

Enligt SLU:s rapport Skogsdata 2019 ökar de parametrar som bidrar till att fler arter trivs och breder ut sig i skogarna. Sedan 1990 har volymen död ved, grova lövträd och andelen lövträdsdominerad skog av produktiv skogsmarksareal ökat och gett mer utrymme till de arter som gynnas av det. Om detta är det dock nästan helt tyst.

En nyanserad rapportering om tillståndet i de svenska skogarna vore en bra förutsättning för att kunna föra en sansad debatt om vilka åtgärder som är rimliga för att nå både produktionsmål och miljömål. Ingen gynnas av ett skyttegravskrig mellan skogsbrukare och naturromantiker, allra minst våra skogar.